Deklarativt och icke-deklarativt minne

Kurs: Basvetenskap 4

Vad är det?

Långtidsminne kan delas in i deklarativt och icke-deklarativt (procedurellt) minne baserat på vilka neuroanatomiska strukturer som är inblandade.

Detaljer

• Deklarativt minne: något vi kan återberätta för en annan person, t.ex. upplevelser eller fakta. Medveten process som involverar den mediala temporalloben (Gyrus parahippocampalis och Hippocampus).
  • Episodiska minnen: personliga händelser och erfarenheter i våra liv, kopplat till tid och rum. Många episodiska minnen blir sedan semantiska.
  • Semantiska minnen: fakta och information utan härkomst — man glömmer på sikt sammanhanget man lärt sig informationen i.
• Icke-deklarativa minnen: till största del omedvetna.
  • Procedurella minnen: vanor och motoriska funktioner, styrs av Basala Ganglierna.
  • Priming: fungerar som en autocomplete-funktion mha associationer, sker omedvetet.
  • Simple classical conditioning: en snabb koppling mellan ett stimulus och något som hände.
  • Habituation/sensitization: reflex pathway.
• Baserat på tid:
  • Omedelbart minne (sensoriskt minne): info bearbetas av sinnen (hörsel, syn), lagras under sekunder.
  • Kortidsminne: håller aktiv info under sek till min. Om målinriktat kallas det Arbetsminne.
  • Långtidsminne: deklarativa minnen som håller dag till år.

Tenta-fokus

Kunna skilja deklarativt (episodiskt/semantiskt) från icke-deklarativt (procedurellt/priming/klassisk betingning/habituering) minne — och koppla varje typ till dess neuroanatomiska substrat (medial temporallob vs. basala ganglier/amygdala/cerebellum/neocortex).

Kopplingar

Relaterat: Hippocampus, Arbetsminne, Amnesi, Klassisk och operant betingning