Synaptisk plasticitet

Kurs: Basvetenskap 4

Vad är det?

Synaptisk plasticitet = kemiska synapsers förändringsbarhet, som antingen förstärker eller försvagar synaptiska transmissionen. Viktig för inlärning och minnesfunktion.

Detaljer

Det finns två huvudtyper:

• Korttidsplasticitet: varar mellan några millisekunder till minuter, beror på förändringar i den presynaptiska delen. Uppstår genom förändringar i synapsstyrkan orsakade av repetitiv stimulering (flera aktionspotentialer i rad under kort tid). Finns i alla kemiska synapser.
  • Korttidsfacilitering: en ökning av transmittorfrisättningen som beror på en ackumulering av Ca²⁺ i den presynaptiska delen. När den presynaptiska delen är repetitivt aktiv ackumuleras Ca²⁺; ju högre Ca²⁺-nivå desto mer neurotransmittor frisätts eftersom synaptotagmin kan binda in mer Ca²⁺ som gör att vesikelfusionen ökar.
  • Korttidsdepression: induceras också presynaptiskt men motverkar korttidsfacilitering - en minskning av transmittorfrisättning pga. uttömning av primed vesicles (förberedda vesiklar som snabbt kan genomgå exocytos) och/eller feed-back-hämning (t.ex. att transmittorn som frisätts återverkar på hämmande receptorer på den presynaptiska delen).
• Långtidsplasticitet: förändringar som varar i flera timmar och längre. Beror på förändringar i både den pre- och postsynaptiska delen. Associerat med t.ex. minne och inlärning där Hippocampus är involverad. Det är stimuleringens frekvens som avgör om det blir en Långtidspotentiering (LTP) eller en Långtidsdepression (LTD).

Kopplingar

Relaterat: Långtidspotentiering (LTP), Långtidsdepression (LTD), Kalciumkanal, Synapsvesikel