Pacemakerpotential

Vad är det?

Pacemakerpotentialen är den spontana, gradvisa depolariseringen i fas 4 hos pacemakerceller, som gör att de själva kan generera regelbundna aktionspotentialer utan yttre stimulering.

Mekanism

Efter repolarisering (hyperpolariserat tillstånd) öppnas If-kanaler (“funny current”), vilket ger ett långsamt Na+-inflöde som gradvis depolariserar cellen. När potentialen närmar sig tröskeln öppnas T-typ kalciumkanaler för en sista, snabbare push mot tröskelvärdet. Vid tröskeln öppnas L-typ kalciumkanaler (fas 0, driven av kalcium snarare än natrium som i vanliga kardiomyocyter), vilket ger den faktiska depolariseringen. Repolarisering (K+-utflöde, fas 3) återför cellen till det hyperpolariserade tillståndet, vilket återaktiverar If-kanalerna och startar cykeln om.

Klinisk relevans & Diagnostik

Sympatikus ökar lutningen på pacemakerpotentialen (snabbare depolarisering → högre hjärtfrekvens), medan parasympatikus (vagus) minskar lutningen och ökar K+-utflödet (långsammare depolarisering → lägre hjärtfrekvens).

Tenta-fokus

Fas 0 i pacemakerceller drivs av kalcium (L-typ kanaler), inte natrium som i vanliga kardiomyocyter – en viktig skillnad som förklarar varför pacemakerpotentialens depolarisering är långsammare och mer “rundad” än den skarpa Na+-drivna depolariseringen i arbetande muskelceller.

Kopplingar

Kurs: Basvetenskap 5 Moment 1

Relaterat: If-kanaler, T-typ kalciumkanaler, Pacemakerceller