Posttranslationella modifieringar
Kurs: Basvetenskap 2
Vad Àr det?
Posttranslationella modifieringar Àr kemiska förÀndringar som proteiner genomgÄr efter att de har syntetiserats, och som Àr avgörande för deras aktivering, struktur och funktion.
Detaljer
- Klyvning (proteolys): mÄnga proteiner syntetiseras som inaktiva prekursorer (t.ex. zymogener). Klyvning aktiverar proteinet eller avlÀgsnar signalpeptider som styr transport. Exempel: proinsulin klyvs till Insulin.
- Hydroxylering: OH tillsĂ€tts pĂ„ aminosyror som prolin och lysin. Viktigt i kollagen â hydroxylerade rester stabiliserar trippelhelixen via vĂ€tebindningar och ger mekanisk styrka i bindvĂ€v. KrĂ€ver Vitamin C som kofaktor.
- Gamma-karboxylering: glutaminsyrarester fĂ„r en extra karboxylgrupp. KrĂ€ver Vitamin K. Viktigt för koagulationsfaktorer (II, VII, IX, X) â gör att proteinerna kan binda kalciumjoner, avgörande för koagulation.
- Disulfidbryggor: kovalenta bindningar mellan cysteinrester (fri svavelgrupp/tiolgrupp), stabiliserar tertiÀr och kvartÀr struktur. Finns t.ex. i antikroppar och Insulin. Ger proteiner lÄngsiktig stabilitet, sÀrskilt i hÄrda miljöer.
- Fettmodifieringar (lipidation): myristoylering, palmitoylering och prenylering â lipidkedjor fĂ€sts pĂ„ proteinet, förankrar det i membran och styr signaltransduktion (t.ex. G-proteiner) â fungerar som âadresslapparâ.
Tenta-fokus
Kunna koppla varje modifieringstyp till exempel och relevant vitamin-kofaktor (hydroxyleringâVitamin C, gammakarboxyleringâVitamin K).
Kopplingar
Relaterat: Modul 4 - Biokemi Kolhydrater, Zymogen, Vitamin C, Vitamin K, Insulin