Arteria splenica (Lienalis)
Kurs: Basvetenskap 3
Vad är det?
Gren från Truncus coeliacus som löper längs pankreas överkant till Mjälte.
Detaljer
| Ursprung | Truncus coeliacus — dess största gren |
| Förlopp | Slingrande (tortuöst) längs pankreas övre kant, retroperitonealt, till hilus lienalis i lig. splenorenale |
| Grenar | Rr. pancreatici (a. pancreatica magna), aa. gastricae breves, a. gastroomentalis sinistra, rr. splenici |
| Försörjer | Mjälte, pankreaskropp och -svans, fundus ventriculi |
- Det påfallande slingriga förloppet är patognomont på angiografi och gör kärlet lätt att känna igen.
- Aa. gastricae breves går i lig. gastrosplenicum till fundus. De är mjältens enda kollateral — därför kan fundus bli ischemisk om både a. splenica och de korta kärlen ligeras.
Tenta-fokus
A. splenica är den vanligaste lokalisationen för viscerala artäraneurysm (ca 60 %). Riskfaktorer: Portal hypertension, multiparitet och fibromuskulär dysplasi. Ruptur ger “double rupture”-fenomenet — först en blödning som tamponeras i bursa omentalis, sedan timmar senare fri blödning till bukhålan med chock.
Klinisk pärla
Eftersom kärlet ligger direkt bakom pankreas kan en pankreatit eller pseudocysta erodera det → hemosuccus pancreaticus (blödning ut genom papilla duodeni major) eller mjältvenstrombos med isolerad (“sinistral”) portal hypertension — då syns bara fundusvaricer, inte esofagusvaricer, och behandlingen är splenektomi.
Kopplingar
Relaterat: Modul 3 - Buk och bäcken, Truncus coeliacus, Mjälte, Bukspottkörtel