Modul 3 - Buk och bäcken

Kurs: Basvetenskap 3

Ben

• Pelvis – Pelvis (bäckenet) är den benstruktur som bildas av Os coxae, Os sacrum och Os coccygis, och som binder samman bålen med de nedre extremiteterna.
• Os sacrum – Os sacrum (korsbenet) är ett kilformat ben bildat av fem sammanvuxna sakralkotor, beläget mellan de två Os coxae och bildar bäckenets bakre vägg.
• Os coccygis – Os coccygis (svansbenet) är den nedersta, ofta sammanvuxna delen av columna vertebralis, bestående av 3–5 rudimentära kotor, och artikulerar med apex av Os sacrum.
• Os coxae – Os coxae (höftbenet) bildar sidoväggarna och den främre delen av bäckenet.

Ligament

• Ligamentum sacroiliacum anterius – Ligament som stabiliserar articulatio sacroiliaca framtill, mellan Os sacrum och Os coxae.
• Ligamentum sacrospinale – Ligament från Os sacrum/Os coccygis till spina ischiadica på Os coxae.
• Ligamentum sacrotuberale – Ligament från Os sacrum/Os coccygis till tuber ischiadicum på Os coxae.
• Membrana obturatoria – Bindvävsmembran som täcker foramen obturatorium på Os coxae nästan helt.
• Ligamentum inguinale – Ligamentum inguinale (Pouparts ligament) sträcker sig mellan spina iliaca anterior superior och tuberculum pubicum, bildat av nedre kanten av Musculus obliquus externus aponeuros.

Muskler

• Musculus quadratus lumborum – Muskel i posteriora bukväggen, mellan crista iliaca, costa XII och ländkotornas processus costales.
• Musculus psoas major – Lång muskel som löper från ländkotpelaren till trochanter minor på femur, del av posteriora bukväggens muskulatur.
• Musculus psoas minor – Liten, inkonstant muskel framför Musculus psoas major i posteriora bukväggen.
• Musculus iliacus – Muskel som fyller fossa iliaca på Os coxae och löper ned mot femur.
• Musculus iliopsoas – Sammansatt muskel bestående av Musculus psoas major och Musculus iliacus, kroppens viktigaste höftflexor.
• Musculus rectus abdominis – Den raka bukmuskeln, ett längsgående par av muskler i mittlinjen av anteriora bukväggen.
• Musculus obliquus externus – Den yttersta av de tre platta laterala bukmusklerna, fiberriktning snett nedåt-medialt.
• Musculus obliquus internus – Mellersta av de tre laterala bukmusklerna, fiberriktning vinkelrätt mot Musculus obliquus externus.
• Musculus transversus abdominis – Innersta av de tre laterala bukmusklerna, fiberriktning horisontellt.
• Musculus levator ani – Den viktigaste muskeln i bäckenbotten (diaphragma pelvis), sträcker sig som en hängmatta mellan os pubis, arcus tendineus och os coccygis.
• Musculus sphincter ani externus – Ringmuskel av tvärstrimmig muskulatur som omger analkanalens nedre del, ger viljestyrd kontroll av avföring.
• Musculus sphincter urethrae externa – Del av diaphragma urogenitale, viljestyrd ringmuskel runt urethra.
• Musculus bulbospongiosus – Muskel i det ytliga perinealrummet, del av diaphragma urogenitale.
• Musculus ischiocavernosus – Muskel i ytliga perinealrummet, täcker crus penis/clitoridis.
• Musculus transversus perinei profundus – Djup tvärgående muskel i diaphragma urogenitale, stödjer bäckenbotten.
• Musculus transversus perinei superficialis – Ytlig tvärgående muskel i perineum, del av diaphragma urogenitale.

Blodkärl

• Arteria et vena epigastrica superior – Kärlpar i övre delen av anteriora bukväggen, gren från a.
• Arteria et vena epigastrica inferior – Kärlpar i nedre bukväggen, gren från Arteria et vena femoralis (via a./v.
• Aorta abdominalis – Fortsättningen av aorta thoracica nedanför diafragma, sträcker sig ner till L4 där den delar sig i aa.
• Vena cava inferior – Den stora ven som samlar venöst blod från nedre kroppshalvan och mynnar i höger förmak.
• Truncus coeliacus – Första ogena bukgrenen från Aorta abdominalis (strax nedanför diafragma), delar sig i Arteria hepatica communis, Arteria gastrica sinistra och Arteria splenica (Lienalis).
• Arteria gastrica sinistra – Gren från Truncus coeliacus som försörjer curvatura minor av Gaster (Ventriculus).
• Arteria hepatica communis – Gren från Truncus coeliacus, delar sig i Arteria hepatica propria och Arteria gastroduodenalis.
• Arteria hepatica propria – Fortsättningen av Arteria hepatica communis efter avgången av Arteria gastroduodenalis, försörjer Hepar (Levern).
• Arteria gastroduodenalis – Gren från Arteria hepatica communis som löper bakom Duodenum.
• Arteria splenica (Lienalis) – Gren från Truncus coeliacus som löper längs pankreas överkant till Splen (Lien).
• Arteria mesenterica superior – Ogen gren från Aorta abdominalis (strax nedanför truncus coeliacus), försörjer midgut-derivat.
• Arteria mesenterica inferior – Ogen gren från Aorta abdominalis (nedanför a.
• Arteria et vena renalis – Kärlpar som försörjer/dränerar respektive Ren, avgår från/mynnar i Aorta abdominalis/Vena cava inferior.
• testicularis – Kärlpar som försörjer/dränerar gonaderna (Ovarium hos kvinnan, Testis hos mannen).
• Arteriae phrenicae inferiores – Parade grenar från Aorta abdominalis (nära truncus coeliacus) som försörjer diafragmas undersida.
• Arteriae lumbales – Posteriora, segmentella grenar från Aorta abdominalis som försörjer ländryggens muskulatur m.m.
• Arteria et vena iliaca communis – Kärlpar som bildas vid delningen av Aorta abdominalis/Vena cava inferior (i höjd med L4), delar sig vidare i externa och interna grenar.
• Vena hepatica – Levervenerna (dexter, intermedia et sinistra) som dränerar Hepar (Levern) direkt till Vena cava inferior.
• Vena porta hepatis – Den stora venen som samlar venöst blod från mag-tarmkanalen, mjälten och pankreas och för det till Hepar (Levern).
• Arteria et vena cystica – Kärlpar som försörjer/dränerar Vesica biliaris, gren av Arteria hepatica propria.
• Arteria et vena gastrica dextra – Kärlpar från Arteria hepatica propria/Vena porta hepatis som försörjer curvatura minor av Gaster (Ventriculus).
• Vena mesenterica superior – Ven som dränerar tunntarm och högra colon, löper tillsammans med Arteria mesenterica superior.
• Vena mesenterica inferior – Ven som dränerar vänstra colon och övre rectum.
• Arteria et vena gastroomentalis – Kärlpar (dextra från Arteria gastroduodenalis, sinistra från Arteria splenica (Lienalis)) längs curvatura major på Gaster (Ventriculus).
• Arteria et vena colica media – Kärlpar från Arteria mesenterica superior som försörjer Colon transversum.
• Arteria marginalis coli – Anastomoskärl längs hela colons mesenteriala kant, bildat av förbindelser mellan colica-grenarna.
• Arteria et vena colica dextra – Kärlpar från Arteria mesenterica superior som försörjer colon ascendens.
• Arteriae et venae jejunales et ileales – Multipla grenar från Arteria mesenterica superior som försörjer Jejunum et Ileum via mesenteriet.
• Arteria et vena colica sinistra – Kärlpar från Arteria mesenterica inferior som försörjer Colon descendens.
• Arteria et vena sigmoideae – Kärlpar från Arteria mesenterica inferior som försörjer Colon sigmoideum.
• Arteria et vena rectalis superior – Fortsättningen av Arteria mesenterica inferior som försörjer övre delen av Rectum.
• Arteria et vena appendicularis – Kärlpar som försörjer/dränerar Appendix vermiformis, går i mesoappendix.
• Arteria et vena sacralis mediana – Ogent kärlpar som löper längs framsidan av Os sacrum, fortsättning av aorta/median vid dess delning.
• Arteria et vena iliaca interna – Kärlpar som försörjer/dränerar bäckenorganen, gluteal- och perinealregionen.
• Arteria et vena iliaca externa – Kärlpar som fortsätter ned i låret som Arteria et vena femoralis, ger av sig Arteria et vena epigastrica inferior.
• Arteria et vena iliolumbalis – Gren från Arteria et vena iliaca interna som försörjer fossa iliaca och ländryggen.
• Arteria et vena glutea superior – Kärlpar från Arteria et vena iliaca interna som lämnar bäckenet genom foramen ischiadicum majus (ovanför m.
• Arteria et vena obturatoria – Kärlpar från Arteria et vena iliaca interna som passerar genom canalis obturatorius till mediala låret.
• Arteria et vena femoralis – Fortsättningen av Arteria et vena iliaca externa nedanför Ligamentum inguinale, huvudkärl till nedre extremiteten.
• Arteria et vena epigastrica superficialis – Ytlig gren från Arteria et vena femoralis i nedre bukväggen.
• Arteria et vena pudenda externa – Grenar (superficialis et profunda) från Arteria et vena femoralis som försörjer yttre genitalia.
• Arteria et vena glutea inferior – Kärlpar från Arteria et vena iliaca interna som lämnar bäckenet genom foramen ischiadicum majus (nedanför m.
• Arteria et vena pudenda interna – Kärlpar från Arteria et vena iliaca interna som försörjer perineum och yttre genitalia, passerar genom foramen ischiadicum majus och minus.
• Arteria umbilicalis – Fostrets navelartär; hos vuxna obliterad till stor del, men proximala delen kvarstår som gren av Arteria et vena iliaca interna.
• Arteria et vena uterina – Kärlpar som försörjer/dränerar Uterus, gren av Arteria et vena iliaca interna.
• Arteria vaginalis – Gren till Vagina, ofta från Arteria et vena uterina eller direkt från a.
• Vena vesicalis inferior – Ven som dränerar nedre delen av Vesica urinaria.
• Arteria et vena rectalis media – Kärlpar från Arteria et vena iliaca interna som försörjer mellersta delen av Rectum.
• Arteria et vena rectalis inferior – Kärlpar från Arteria et vena pudenda interna som försörjer nedre delen av Rectum/analkanalen.

Lymfkärl

• Ductus thoracicus – Den största lymfgången i kroppen, samlar lymfa från större delen av kroppen och tömmer den i vänster vena subclavia/jugularisvinkel.
• Cisterna chyli – En säckformad utvidgning vid Ductus thoracicus ursprung, framför L1-L2, som samlar lymfa från buken och nedre extremiteterna.
• Trunci intestinales – Lymfstammar som samlar lymfa från mag-tarmkanalens organ och mynnar i Cisterna chyli.
• Truncus lumbalis sinister – Lymfstam som samlar lymfa från vänster nedre extremitet och bäckenregion, mynnar i Cisterna chyli.
• Truncus lumbalis dexter – Lymfstam som samlar lymfa från höger nedre extremitet och bäckenregion, mynnar i Cisterna chyli.

Bindvävsstrukturer

• Peritoneum – Ett seröst membran som klär bukhålan och täcker de flesta bukorganen.
• Bursa omentalis – Ett peritonealt utrymme bakom Gaster (Ventriculus) och Omentum minus (lesser sac).
• Foramen omentale – Öppningen (Winslows foramen) som förbinder Bursa omentalis med den övriga cavitas peritonealis.
• Cavitas peritonealis – Det potentiella, vätskefyllda utrymmet mellan peritoneum viscerale och parietale.
• Omentum minus – En dubbel peritonealduplikatur som går från Hepar (Levern) till curvatura minor på Gaster (Ventriculus) och till Duodenum.
• Omentum majus – Ett stort, förklädesliknande fettrikt peritonealveck som hänger ned från curvatura major på Gaster (Ventriculus) och täcker tarmarna.
• Mesenterium – Den dubbelvikta peritoneum viscerale som håller upp Jejunum et Ileum från den posteriora bukväggen, innehåller kärl, nerver och lymfa.
• Mesocolon – Den dubbelvikta peritoneum viscerale som håller upp delar av Colon (t.ex.
• Diverticulum ilei – Meckels divertikel – en embryologisk kvarleva (rest av ductus omphaloentericus) i form av en utbuktning i ileum.
• Fossa ischiorectalis – Ett fettfyllt utrymme på var sida om analkanalen, begränsat av Musculus levator ani medialt och m.
• Centrum tendineum perinei – En central senknut i perineum mellan anus och yttre genitalia, fäste för flera bäckenbottenmuskler.

Gastrointestinala kanalen

• Magsäck – Magsäcken, den utvidgade delen av mag-tarmkanalen mellan esofagus och Duodenum.
• Duodenum – Den första och kortaste delen av tunntarmen, retroperitoneal, formar en C-form runt pankreashuvudet.
• Jejunum et Ileum – De två sista delarna av tunntarmen (jejunum proximalt, ileum distalt), upphängda i Mesenterium.
• Colon – Grovtarmen, sträcker sig från Caecum till Rectum, med karakteristiska ytliga strukturer.
• Colon transversum – Den tvärgående delen av grovtarmen, mellan Flexura coli dextra och Flexura coli sinistra, upphängd i mesocolon transversum.
• Colon descendens – Den nedåtgående, retroperitoneala delen av grovtarmen mellan Flexura coli sinistra och Colon sigmoideum.
• Colon sigmoideum – S-formad, rörlig del av grovtarmen mellan Colon descendens och Rectum, upphängd i mesosigmoideum.
• Flexura coli dextra – Den högra böjen (leverböjen) mellan colon ascendens och Colon transversum.
• Flexura coli sinistra – Den vänstra böjen (mjältböjen) mellan Colon transversum och Colon descendens.
• Caecum – Den blindsäcksformade första delen av grovtarmen, belägen nedanför övergången från ileum.
• Appendix vermiformis – Ett smalt, maskformat blindtarmsutskott som utgår från Caecum.
• Rectum – Den sista, raka delen av grovtarmen mellan Colon sigmoideum och analkanalen.

Pancreas

• Bukspottkörtel – En körtel belägen retroperitonealt bakom Gaster (Ventriculus), med både exokrin (matsmältningsenzymer) och endokrin (t.ex.

Levern

• Lever – Kroppens största körtel, belägen i höger övre kvadrant, med central roll i metabolism, avgiftning och gallproduktion.
• Gallblåsa – Gallblåsan, en påse som lagrar och koncentrerar galla, belägen på leverns undersida.
• Ductus cysticus – Gången som förbinder Vesica biliaris med gallvägssystemet.
• Ductus hepaticus communis – Gallgång som bildas i porta hepatis av sammanflödet av ductus hepatis sinister och ductus hepatis dexter (från respektive leverlob i Hepar (Levern)).
• Ductus choledochus – Den gemensamma gallgången, bildad av Ductus hepaticus communis och Ductus cysticus, för galla till Duodenum.

Mjälten

• Mjälte – Ett lymfoidt organ i vänster övre kvadrant, viktigt för immunförsvar och blodrening/-lagring.

Urinorgan

• Njure – Njuren, ett bönformat organ retroperitonealt vid ländryggen, huvudorgan för urinproduktion.
• Ureter – Röret som transporterar urin från njurbäckenet (Ren) till Vesica urinaria.
• Binjure – Binjuren, en endokrin körtel belägen ovanpå respektive njure (Ren).
• Urinblåsa – Urinblåsan, ett muskulärt hålorgan som lagrar urin, beläget i lilla bäckenet.

Genitalier

• Tuba uterina – Äggledaren, förbinder Ovarium med Uterus kaviteten, plats för normal befruktning.
• Ovarium – Äggstocken, det kvinnliga könsorganet som producerar ägg och könshormoner.
• Uterus – Livmodern, ett muskulärt organ där ett befruktat ägg implanteras och fostret utvecklas.
• Ligamentum latum uteri – Det breda ligamentet, ett dubbelblad av peritoneum som sträcker sig från Uterus sidor till bäckenväggen och omsluter Tuba uterina, Ovarium (delvis) och kringliggande ligament.
• Ligamentum teres uteri – Det runda ligamentet, sträcker sig från Uterus (nära tubfästet) genom canalis inguinalis till Labium majus pudendi.
• Ligamentum suspensorium ovarii – Ligament som förbinder Ovarium med bäckenväggen, innehåller Arteria et vena ovarica/testicularis.
• Ligamentum ovarii proprium – Ligament som förbinder Ovarium med Uterus.
• Vagina – Slidan, ett muskulärt-membranöst rör mellan vulva och cervix uteri.
• Clitoris – Det kvinnliga erektila organet, homolog med Penis.
• Labium minus pudendi – De inre blygdläpparna, hudveck utan hårväxt runt vestibulum vaginae.
• Labium majus pudendi – De yttre blygdläpparna, homolog med Scrotum, hårbeklädda hudveck.
• Vulva – Samlingsnamn för kvinnans yttre genitalia.
• Glandula vestibularis major – Bartholins körtel, en av två körtlar vid vaginalöppningen som utsöndrar slem för lubrikation.
• Excavatio recto-uterina – Den djupaste peritonealfickan i kvinnans bäcken, mellan Rectum och Uterus (Fossa Douglasi/Pouch of Douglas).
• Excavatio vesico-uterina – Peritonealficka mellan Vesica urinaria och Uterus, grundare än excavatio recto-uterina.
• Scrotum – Pungen, hudsäcken som omsluter testiklarna utanför bukhålan.
• Fascia spermatica – Bindvävshölje som omsluter funiculus spermaticus och Testis, innehåller bl.a.
• Testis – Testikeln, det manliga könsorganet som producerar spermier och testosteron.
• Epididymis – Bitestikeln, en slingrad gång på testikelns baksida där spermier mognar och lagras.
• Ductus deferens – Sädesledaren, transporterar spermier från Epididymis till Ductus ejaculatorius.
• Glandula seminalis – Sädesblåsan (vesicula seminalis), en körtel bakom Vesica urinaria som bidrar med sekret till ejakulatet.
• Ductus ejaculatorius – Gången som bildas av sammanflödet av Ductus deferens och Glandula seminalis, mynnar i urethra pars prostatica.
• Prostata – Prostatakörteln, omger urethras första del (pars prostatica) hos mannen, bidrar med sekret till ejakulatet.
• Glandula bulbourethralis – Cowpers körtlar, små körtlar vid urethras membranösa del som utsöndrar ett klart, lubrikerande sekret före ejakulation.
• Urethra masculina – Mannens urinrör, transporterar både urin och ejakulat, delas i tre delar.
• Penis – Mannens yttre könsorgan, innehåller erektil vävnad och urethra.
• Fossa rectovesicalis – Peritonealficka mellan Rectum och Vesica urinaria hos mannen, motsvarigheten till excavatio recto-uterina hos kvinnan.

Nerver

• Plexus lumbalis – Nervplexus bildat av ventralgrenarna från L1–L4, ger upphov till nerver till bukvägg, ljumske och lårets framsida.
• Nervus iliohypogastricus – Gren från Plexus lumbalis (L1), innerverar hud över hypogastriet och del av bukmuskulaturen.
• Nervus ilioinguinalis – Gren från Plexus lumbalis (L1), löper genom ljumskkanalen, innerverar bl.a.
• Nervus cutaneus femoris lateralis – Gren från Plexus lumbalis (L2-L3), sensorisk nerv till lårets laterala hud.
• Nervus femoralis – Den största grenen av Plexus lumbalis (L2-L4), innerverar Musculus iliopsoas och lårets främre muskulatur.
• Nervus genitofemoralis – Gren från Plexus lumbalis (L1-L2), passerar genom Musculus psoas major.
• Nervus obturatorius – Gren från Plexus lumbalis (L2-L4), passerar genom canalis obturatorius till mediala låret.
• Plexus sacralis – Nervplexus bildat av ventralgrenarna från L4-S4 (del av plexus lumbosacralis), ger upphov till nerver till glutealregion, baksida lår och perineum.
• Nervus gluteus superior – Gren från Plexus sacralis (L4-S1), lämnar bäckenet genom foramen ischiadicum majus ovanför m.
• Nervus gluteus inferior – Gren från Plexus sacralis (L5-S2), lämnar bäckenet genom foramen ischiadicum majus nedanför m.
• Nervus ischiadicus – Kroppens största nerv (L4-S3), lämnar bäckenet genom foramen ischiadicum majus, innerverar baksida lår och hela underbenet/foten.
• Nervus cutaneus femoris posterior – Gren från Plexus sacralis (S2-S3), sensorisk nerv till bakre lårets hud.
• Nervus pudendus – Gren från Plexus sacralis (S2-S4), huvudnerv till perineum, yttre genitalia och analsfinktrarna.
• Nervus vagus – Kranialnerv X, ger parasympatisk innervation till bukorganen ner till colon transversums 2/3.