Lymfa

Kurs: Basvetenskap 6

Typ	Klar, proteinfattig interstitiell vätska i lymfkärlssystemet
Volym	Ca 2–4 liter bildas per dygn och återförs till blodet
Sammansättning	Vatten, protein 2–4 g/L, Lymfocyter, fett (chylus från tarmen)
Huvudkärl	Ductus thoracicus → vänster vena subclavia
Funktioner	Vätskebalans, fettabsorption, immunövervakning
Klinisk relevans	Lymfödem, Metastasering, Chylotorax

Vad är det?

• Lymfa är den vätska som bildas när plasma filtreras ut i kapillärerna och inte återresorberas venöst. Den samlas upp av blindt slutande lymfkapillärer och transporteras via lymfkärl och Lymfkörtlar tillbaka till blodbanan.
• Systemet är enkelriktat: från vävnad → lymfkapillär → kollektorkärl → lymfkörtel → lymfstammar → ductus thoracicus eller ductus lymphaticus dexter → venvinkeln.

Bildning — Starlings krafter

• Nettofiltration i kapillären styrs av hydrostatiskt tryck (drivande utåt) och kolloidosmotiskt tryck (drivande inåt).
• Cirka 20 liter filtreras ut per dygn i hela kroppen; ungefär 17 liter återresorberas venöst och 2–4 liter förs bort som lymfa.
• Lymfkapillärerna saknar basalmembran och har överlappande endotelceller som fungerar som envägsventiler; förankringsfilament öppnar dem när vävnadstrycket stiger.
• Transporten drivs av intrinsisk rytmisk kontraktion i lymfangioner, skelettmuskelpump, artärpulsationer och andningens tryckväxlingar. Klaffar förhindrar backflöde.

Sammansättning

Komponent	Perifer lymfa	Chylus (tarmlymfa)	Plasma
Protein	2–4 g/L	20–30 g/L	60–80 g/L
Celler	Lymfocyter	Lymfocyter	Alla blodceller
Fett	Lågt	Högt (Chylomikroner)	Måttligt
Utseende	Klar/gulaktig	Mjölkvit	Halmgul

Funktioner

• Vätske- och proteinbalans: återför albumin som läckt ut i interstitiet; utan detta uppstår snabbt ödem.
• Fettabsorption: Chylomikroner är för stora för blodkapillärer och tas i stället upp av tarmens lakteal (centrala lymfkärl i villus) → cisterna chyli → ductus thoracicus. Detta förklarar varför fettlösliga läkemedel delvis undgår Förstapassagemetabolism.
• Immunövervakning: Dendritiska celler vandrar med lymfan till dränerande Lymfkörtlar och presenterar antigen för naiva T-celler — själva grunden för det adaptiva immunsvaret.
• Lymfan är också den väg via vilken både infektioner (Lymfangit) och tumörceller (Metastasering) sprider sig regionalt.

Klinisk relevans

• Lymfödem: protein rikt ödem vid obstruktion. Primärt (Milroys sjukdom) eller sekundärt efter axillutrymning, strålbehandling eller Lymfatisk filariasis (elefantiasis). Ger icke pittande, hård svullnad — till skillnad från hjärtsviktsödem.
• Chylotorax och chylös ascites: skada på ductus thoracicus vid trauma eller kirurgi ger mjölkvit vätska med triglyceridhalt >1,1 mmol/L. Behandlas med fettfattig kost och MCT-fett som absorberas direkt portalt.
• Sentinel node: den första dränerande lymfkörteln identifieras med teknetium eller blåfärg och biopseras vid Bröstcancer och Malignt melanom — logiken bygger helt på lymfans anatomiska flödesväg.
• Lymfadenit: ömma, förstorade körtlar vid infektion; hårda, oömma körtlar talar snarare för malignitet.

Klinisk pärla

Lymfödem är icke pittande och engagerar tåbaser och fotrygg, med positivt Stemmers tecken (går inte att nypa upp ett hudveck vid andra tåns bas). Detta skiljer det från venös insufficiens och hjärtsvikt, där ödemet pittar och sparar fotryggen.

Tenta-fokus

Ductus thoracicus dränerar hela kroppen utom höger arm, höger huvud-halsregion och höger toraxhalva — dessa dräneras av ductus lymphaticus dexter. Kom ihåg Virchows körtel i vänster fossa supraclavicularis som fynd vid Ventrikelcancer.

Kopplingar

• Lymfkörtlar — filtrations- och immunstationer längs kärlen
• Lymfödem — vanligaste patologiska tillståndet
• Chylomikroner — transporteras uteslutande via lymfan
• Metastasering — lymfogen spridningsväg
• Dendritiska celler — använder lymfan för antigenpresentation