protein

Kurs: Basvetenskap 6

Typ	Makromolekyl av aminosyror sammanbundna med peptidbindningar
Byggstenar	20 Aminosyror, varav 9 essentiella
Strukturnivåer	Primär, sekundär, tertiär, kvartär
Plasmanivå	Totalprotein 60–80 g/l, varav Albumin 36–45 g/l
Klinisk vikt	Akutfasproteiner, Proteinuri, Hypoalbuminemi, antikroppar

Vad är det?

• Proteiner är polymerer av aminosyror som veckas till en specifik tredimensionell struktur som bestämmer funktionen.
• De utgör cirka 17 % av kroppsvikten och står för enzymfunktion, transport, struktur, signalering, immunförsvar och kontraktilitet.
• Till skillnad från kolhydrater och fett finns ingen dedikerad lagringsform — proteinnedbrytning innebär alltid funktionsförlust.

Struktur

• Primärstruktur: aminosyrasekvensen, bestämd av mRNA via Translation.
• Sekundärstruktur: α-helix och β-flak, stabiliserade av vätebindningar i peptidryggraden.
• Tertiärstruktur: hela kedjans veckning, driven av hydrofoba interaktioner, disulfidbryggor, jonbindningar.
• Kvartärstruktur: flera subenheter, t.ex. Hemoglobin (α₂β₂).
• Veckning assisteras av Chaperoner; felveckade proteiner bryts ner via Ubikvitin-proteasomsystemet.

Omsättning och metabolism

• Dagligt proteinbehov 0,8 g/kg för friska vuxna, 1,2–1,5 g/kg vid katabolism, sjukdom eller hög ålder.
• Aminosyror deamineras → kolskelett till Citronsyracykeln eller Glukoneogenes, kvävet till Ureacykeln.
• Negativ kvävebalans vid svält, trauma, Sepsis och kortisonbehandling; positiv vid tillväxt och graviditet.

Proteinfraktion	Exempel	Klinisk betydelse
Albumin	–	Onkotiskt tryck, transport; sjunker vid inflammation, leversvikt, Nefrotiskt syndrom
α1	α1-antitrypsin	Brist ger Emfysem och leversjukdom
α2	Haptoglobin, ceruloplasmin	Haptoglobin sjunker vid Hemolys
β	Transferrin, Komplementsystemet C3	Transferrin stiger vid Järnbrist
γ	Immunglobuliner	Polyklonal stegring vid infektion; M-komponent vid Myelom

Klinisk relevans vid infektion och inflammation

• Positiva Akutfasproteiner stiger vid IL-6-driven leversyntes: CRP (halveringstid 19 h, stiger 6–8 h efter stimulus), ferritin, fibrinogen, haptoglobin, Prokalcitonin.
• Negativa akutfasproteiner sjunker: Albumin, transferrin, prealbumin — därför är lågt albumin vid akut sjukdom ett inflammationsmått snarare än ett nutritionsmått.
• Hypoalbuminemi (<25 g/l) ger ödem, ökad fri fraktion av proteinbundna läkemedel (t.ex. Fenytoin) och sämre prognos.
• Proteinuri >3,5 g/dygn definierar Nefrotiskt syndrom; lätt proteinuri ses vid feber, ansträngning och Urinvägsinfektion.
• Likvorprotein är förhöjt vid Bakteriell meningit (ofta >1 g/l) och vid Guillain-Barrés syndrom (albuminocytologisk dissociation).

Klinisk pärla

Lågt albumin hos en akut sjuk patient beror i första hand på inflammation och kapillärläckage, inte på undernäring. Albumininfusion korrigerar värdet men förbättrar inte utfallet annat än vid specifika indikationer som Spontan bakteriell peritonit och stor ascitesparacentes.

Tenta-fokus

Kunna akutfassvaret: IL-6 från makrofager → hepatocyter → CRP och fibrinogen upp, albumin och transferrin ner. Och kunna elektroforesbilden: bred polyklonal γ-stegring = kronisk infektion/inflammation, smal M-komponent = monoklonal gammopati.

Kopplingar

• Albumin — kvantitativt dominerande plasmaprotein
• CRP — mest använda akutfasproteinet kliniskt
• Immunglobuliner — proteinbaserad adaptiv effektorfunktion
• Ureacykeln — kvävets slutliga eliminationsväg
• Nefrotiskt syndrom — massiv proteinförlust via njuren