Yersinia enterocolitica

Kurs: Basvetenskap 6 Typ: Bakterie · Gramnegativ kockobacill · psykrotrof · fakultativt intracellulär · livsmedelsburen zoonos

Snabbfakta

FältVärde
AgenstypBakterie, gramnegativ kockobacill
FamiljYersiniaceae, ordningen Enterobacterales
Gram och morfologiGramnegativ, kort stav/kockobacill, bipolär färgning
Oxidas / katalasNegativ / positiv
LaktosNegativ
UreasPositiv
H₂SNegativ
RörlighetRörlig vid 25 °C, orörlig vid 37 °C
SyrekravFakultativt anaerob
VäxtbetingelserPsykrotrof — växer vid +4 °C, optimum 25–28 °C; CIN-agar
Patogena biotyper1B, 2, 3, 4, 5 (biotyp 1A saknar pYV och är apatogen)
Vanliga serotyperO:3 (dominerar i Europa), O:9, O:5,27, O:8 (Nordamerika, biotyp 1B)
ReservoarSvin — tonsiller och tarm; även gnagare, hund, katt
SmittvägFekal-oral via livsmedel; blodtransfusion (sällsynt)
InfektionsdosHög, ~10⁸–10⁹ bakterier
Inkubationstid4–7 dygn (spann 1–11 dygn)
R₀Ej meningsfullt — livsmedelsburen, person-till-person-smitta försumbar
MålorganTerminala ileum, mesenteriella lymfkörtlar, kolon
AnmälningspliktigJa, enligt smittskyddslagen (yersinios)

Vad är agenset?

  • En gramnegativ, fakultativt anaerob kockobacill i familjen Yersiniaceae.
  • Arten är heterogen: den delas i sex biotyper och >50 serotyper, och endast de som bär virulensplasmiden pYV är patogena. Biotyp 1A saknar plasmiden och räknas som miljöstam utan sjukdomsframkallande förmåga.
  • Psykrotrof — den kan föröka sig vid +4 °C, vilket är helt avgörande epidemiologiskt: kylförvaring bromsar inte tillväxten utan tillåter den.
  • Termoreglerad virulens: vid 25 °C uttrycks flageller och invasin; vid 37 °C stängs flagellerna av och pYV-plasmidens Yop-program aktiveras.

Epidemiologi

  • Tredje vanligaste bakteriella tarmpatogenen i Norden; 200–400 anmälda fall/år i Sverige, med kraftigt mörkertal.
  • Incidenstoppen ligger hos barn under 5 år, med en andra topp hos tonåringar och unga vuxna (pseudoappendicitfallen).
  • Vinterhalvåret dominerar — till skillnad från campylobacter och salmonella som toppar på sommaren. Detta beror på psykrotrofin och på att grisslakt traditionellt sker under den kalla årstiden.
  • Serotyp O:3 biotyp 4 dominerar i Europa; O:8 biotyp 1B i Nordamerika är mer virulent (bär högpatogenicitetsön med yersiniabaktin).
  • Svin är huvudreservoar — bakterien bärs asymtomatiskt i tonsiller och tarm och kontaminerar slaktkroppen.

Smittvägar och smittsamhet

  • Otillräckligt upphettat fläskkött, särskilt fläsktunga, lever, njure och råa fläskprodukter. I Belgien är rå malen fläskfärs (“filet américain”) en klassisk källa.
  • Opastöriserad mjölk och kontaminerat dricksvatten.
  • Kylda, vakuumförpackade livsmedel där lång hållbarhet ger bakterien tid att föröka sig.
  • Blodtransfusion — bakterien växer i kylförvarad erytrocytkoncentrat och utsöndrar endotoxin; transfusionen kan ge fulminant chock med hög mortalitet.
  • Direktkontakt med svin eller med sjuk hund/katt är en mindre vanlig väg.
  • Person-till-person-smitta är sällsynt eftersom infektionsdosen är hög (~10⁸).

Var och hur infekterar den? Tropism och patogenes

  1. Bakterien passerar magsäcken skyddad av sitt ureas, som hydrolyserar urea till ammoniak och buffrar den omedelbara omgivningen.
  2. I terminala ileum binder invasin till β1-integriner på apikalytan av M-celler över de Peyerska placken. Bindningen är starkare än fibronektinets och tvingar fram receptormedierad upptagning.
  3. Bakterien transcyteras till subepiteliala domen och når därifrån de mesenteriella lymfkörtlarna.
  4. Vid 37 °C aktiveras pYV-plasmiden. Kontakt med en fagocyt utlöser T3SS-injektion av Yop-effektorer.
  5. YopE och YopT inaktiverar Rho-GTPaser, YopH defosforylerar fokala adhesionskomplex — tillsammans kollapsar aktinpolymerisationen och fagocytosen blockeras. Bakterien förökar sig extracellulärt i mikrokolonier omgivna av neutrofiler.
  6. YopJ/YopP acetylerar MAPK-kinaser och IKKβ → NF-κB-blockad → hämmad TNF-α- och IL-8-produktion samt apoptos i makrofagen.
  7. Resultatet är mesenteriell lymfadenit och terminal ileit med granulomliknande mikroabscesser — den histologiska bilden kan förväxlas med Crohns sjukdom och med tarmtuberkulos.
  8. Yst-enterotoxinet (värmestabilt, aktiverar guanylatcyklas C → cGMP) bidrar till den vattniga diarrén hos småbarn.

Virulensfaktorer

  • pYV-plasmiden (70 kb)Typ III-sekretionssystem och Yop-effektorer (YopE, YopH, YopT, YopJ/P, YopM, YopO/YpkA).
  • Invasin (inv) — β1-integrinbindande adhesin, avgörande för M-cellsinvasion.
  • Ail — serumresistens via bindning av Faktor H och C4-bindande protein; också adhesin.
  • YadA (Yersinia adhesin A, plasmidkodad) — trimert autotransportöradhesin som binder kollagen, laminin och fibronektin och ger komplementresistens.
  • Yersiniabaktin — sideroform, endast hos biotyp 1B (högpatogenicitetsön HPI).
  • Ureas — syratolerans.
  • Yst (ST-liknande enterotoxin) — sekretorisk diarré.
  • LPS med O-antigen; O:9-antigenet korsreagerar med Brucella och med TSH-receptorn (se nedan).

Symtom och klinisk bild

  • Småbarn (<5 år): enterokolit med feber, vattnig till blodig diarré och buksmärta; duration 1–3 veckor. Diarrén kan bli långdragen.
  • Äldre barn och tonåringar: pseudoappendicitsyndrom — feber, kräkningar, uttalad smärta och ömhet i höger fossa iliaca, förhöjt CRP och LPK. Vid operation ses en normal appendix men förstorade mesenteriella körtlar och inflammerad terminal ileum.
  • Vuxna: enterit, faryngit (särskilt vid smitta från fläsktunga — exsudativ tonsillit utan diarré är en känd presentation), och i sällsynta fall sepsis.
  • Invasiv sjukdom hos patienter med Hemokromatos, talassemi, cirros, diabetes eller immunsuppression: bakteriemi, leverabscess, mjältabscess, endokardit, mykotiskt aneurysm, osteomyelit och meningit.
  • Postinfektiösa komplikationer (1–3 veckor efter tarmsymtomen):
    • Reaktiv artrit — 10–30 % av vuxna fall; asymmetrisk oligoartrit i knän, fotleder och sakroiliakaleder. Upp till 70–80 % av dessa patienter är HLA-B27-positiva. Leden är steril.
    • Erythema nodosum — ömma röda knölar på underbenen, vanligare hos kvinnor, självläker på veckor.
    • Myokardit, glomerulonefrit och tyreoidit är beskrivna.

Klinisk pärla

Serotyp O:9 korsreagerar med Brucella i serologi — ett falskt positivt brucellaprov hos en svensk patient utan utlandsresa är oftare yersinios. O:9-LPS liknar dessutom TSH-receptorn, vilket är en föreslagen molekylär mimikri-länk till Graves sjukdom.

Diagnostik

  • PCR-panel på faeces är förstahandsmetod i svensk rutin — snabb och känslig.
  • OdlingCIN-agar (cefsulodin-irgasan-novobiocin) vid 25–28 °C ger små kolonier med röd mitt och genomskinlig kant (“bull’s eye”).
  • Köldanrikning vid +4 °C i 2–3 veckor används när provet är gammalt eller växten sparsam.
  • Blododling vid misstänkt invasiv sjukdom; observera att bakterien även växer i vanliga blododlingsflaskor.
  • Serologi (agglutination eller ELISA mot O:3/O:9) — värdefull vid Reaktiv artrit och Erythema nodosum där faeces redan blivit negativ. Antikroppar kan kvarstå i månader till år.
  • Biotypning och plasmidpåvisning skiljer patogena stammar från apatogen biotyp 1A.

Behandling och profylax

  • Okomplicerad enterit hos immunkompetent patient: ingen antibiotika. Tillståndet självläker och behandling förkortar inte förloppet.
  • Antibiotika ges vid: sepsis eller invasiv sjukdom, immunsuppression, järnöverskott, hög ålder, långdragen svår kolit.
  • Val: ciprofloxacin, doxycyklin, trimetoprim-sulfametoxazol, eller cefotaxim/ceftriaxon; vid sepsis ofta cefotaxim + aminoglykosid.
  • Naturligt resistent mot ampicillin, amoxicillin och första generationens cefalosporiner (kromosomalt BlaA-penicillinas och BlaB-cefalosporinas).
  • Reaktiv artrit behandlas med NSAID — antibiotika påverkar inte förloppet eftersom leden är steril.
  • Profylax: genomstekt fläskkött (kärntemperatur 70 °C), separata skärbrädor, undvik opastöriserad mjölk, hygien vid grishantering. Inget vaccin finns.

Tenta-fokus

Tre saker skiljer Y. enterocolitica från övriga tarmpatogener: den växer i kylskåp, den ger pseudoappendicit, och den ger Reaktiv artrit hos HLA-B27-positiva. Lägg till att järnöverskott (Hemokromatos, deferoxamin) predisponerar för invasiv sjukdom.

Kopplingar

Relaterat: Yersinia, Yersinia pseudotuberculosis, Yersinia pestis, Typ III-sekretionssystem, Reaktiv artrit, HLA-B27, Erythema nodosum, Appendicit, Hemokromatos, Crohns sjukdom, Modul 4 - Mag- och tarminfektioner & antimikrobiell behandling