Yersinia

Kurs: Basvetenskap 6 Typ: Bakterie · Gramnegativ kockobacill · familjen Yersiniaceae · fakultativt anaerob · fakultativt intracellulär

Snabbfakta

FältVärde
AgenstypBakterie, gramnegativ kockobacill (kort stav med bipolär färgning)
FamiljYersiniaceae (tidigare Enterobacteriaceae), ordningen Enterobacterales
Humanpatogena arterY. enterocolitica, Y. pseudotuberculosis, Y. pestis
Gram och morfologiGramnegativ, 0,5–0,8 × 1–3 µm, “säkerhetsnål”-utseende vid bipolär färgning
Oxidas / katalasOxidasnegativ / katalaspositiv
LaktosNegativ
UreasPositiv hos Y. enterocolitica och Y. pseudotuberculosis, negativ hos Y. pestis
RörlighetRörlig vid 25 °C, orörlig vid 37 °C (utom Y. pestis som alltid är orörlig)
SyrekravFakultativt anaerob
Optimal temperatur25–28 °C (psykrotrof, växer även vid +4 °C)
VirulensplasmidpYV / pCD1 (70 kb) med Typ III-sekretionssystem och Yop-effektorer
ReservoarSvin (Y. enterocolitica), gnagare och fåglar (Y. pseudotuberculosis), gnagare + loppa (Y. pestis)
MålorganTerminala ileum, mesenteriella lymfkörtlar, lymfsystem, lunga
AnmälningspliktigJa — yersinios och Pest (pest är dessutom en allmänfarlig och karantänsklassad sjukdom)

Vad är agenset?

  • Yersinia är ett släkte gramnegativa, fakultativt anaeroba kockobaciller inom ordningen Enterobacterales.
  • Tre arter är humanpatogena. Alla tre delar en gemensam virulensplasmid (pYV hos tarmarterna, pCD1 hos Y. pestis) som kodar för ett Typ III-sekretionssystem.
  • Släktet är psykrotroft — det förökar sig vid kylskåpstemperatur, vilket förklarar livsmedelsburna utbrott av vakuumförpackat kött och kylda grönsaker.
  • Släktet uppvisar termoreglerad virulens: vid 25 °C tillverkas flageller och bakterien är rörlig, vid 37 °C stängs flagellerna av och virulensprogrammet (Yop, kapsel, adhesiner) slås på — bakterien “vet” när den befinner sig i en varmblodig värd.

Klinisk pärla

Bipolär färgning gör att Yersinia ser ut som en säkerhetsnål i mikroskop. Fyndet är klassiskt för Y. pestis i bubonaspirat men ses hos hela släktet.

Epidemiologi

  • Yersinios (Y. enterocolitica) är den tredje vanligaste bakteriella tarminfektionen i Norden efter campylobacter och Salmonella — cirka 200–400 fall/år i Sverige.
  • Incidensen är högst i Nordeuropa; svin är huvudreservoaren och bärarfrekvensen i svensk grisproduktion är hög.
  • Y. pseudotuberculosis är betydligt ovanligare, med utbrott kopplade till morötter och isbergssallat i Finland.
  • Pest förekommer inte i Sverige men är endemisk i Demokratiska republiken Kongo, Madagaskar och Peru, med enstaka fall i sydvästra USA.

Smittvägar och smittsamhet

  • Fekal-oral livsmedelssmitta dominerar för tarmarterna: otillräckligt upphettat fläskkött, opastöriserad mjölk, förorenat vatten och kylda grönsaker.
  • Smitta via blodtransfusion är en sällsynt men fruktad väg — Y. enterocolitica förökar sig i kylförvarat blod och kan orsaka fulminant endotoxinchock hos mottagaren.
  • Person-till-person-smitta är ovanlig för tarmarterna.
  • Y. pestis smittar via loppbett, direktkontakt med infekterat djur eller — vid lungpest — via droppsmitta mellan människor.

Var och hur infekterar den? Tropism och patogenes

  • Tarmarterna passerar magsäcken, invaderar M-celler över de Peyerska placken i terminala ileum och tar sig till mesenteriella lymfkörtlar, där de förökar sig extracellulärt i mikrokolonier.
  • Bakterien motstår fagocytos genom att via T3SS injicera Yop-effektorer direkt i cytoplasman hos makrofager och neutrofiler.
  • Predilektionsstället — terminala ileum och mesenteriella körtlar — förklarar varför yersinios så ofta misstas för akut appendicit.

Virulensfaktorer

  • pYV/pCD1-plasmiden med Typ III-sekretionssystem (Ysc-injektisom).
  • Yop-effektorer: YopE och YopT (GTPas-modulerande, kollapsar aktinskelettet → antifagocytos), YopH (tyrosinfosfatas, upplöser fokala adhesioner), YopJ/YopP (acetyltransferas som blockerar NF-κB och MAPK → hämmad cytokinproduktion och apoptos i makrofagen), YopM, YopK.
  • Invasin (inv) — binder β1-integriner på M-cellernas apikala yta med högre affinitet än fibronektin.
  • Ail (attachment invasion locus) — serumresistens genom bindning av Faktor H och C4BP.
  • Yersiniabaktin — sideroform för järnupptag; kodas på en högpatogenicitetsö (HPI).
  • Ureas — skyddar mot magsyra hos tarmarterna.
  • Yst-enterotoxin hos Y. enterocolitica (värmestabilt, aktiverar guanylatcyklas C som ETEC:s ST).

Symtom och klinisk bild

  • Tarminfektion: feber, buksmärta i höger fossa, diarré (ibland blodig), kräkningar.
  • Pseudoappendicit: mesenteriell lymfadenit och terminal ileit hos äldre barn och tonåringar — kirurgi utförs ofta i onödan.
  • Postinfektiösa immunmedierade komplikationer: Reaktiv artrit (starkt kopplad till HLA-B27), Erythema nodosum, Reiters syndrom.
  • Pest ger bubon, sepsis eller lunginflammation beroende på form.

Tenta-fokus

Yersinia är tillsammans med Icke-tyfoidal salmonella och campylobacter den klassiska appendicitimitatören. Kombinationen buksmärta i höger fossa + feber + senare reaktiv artrit hos en HLA-B27-positiv patient är ett tentafrågemönster.

Diagnostik

  • Faecesodling på CIN-agar (cefsulodin-irgasan-novobiocin) — Yersinia ger “bull’s eye”-kolonier med röd mitt.
  • Köldanrikning: provet inkuberas vid +4 °C i 2–3 veckor, vilket utnyttjar bakteriens psykrotrofi och slår ut konkurrerande tarmflora.
  • PCR i faecespanel är förstahandsmetod i modern svensk rutindiagnostik.
  • Serologi är användbar vid postinfektiös artrit när odlingen redan hunnit bli negativ.

Behandling och profylax

  • Okomplicerad enterit hos immunkompetenta: ingen antibiotika, tillståndet självläker.
  • Vid sepsis, immunsuppression eller järnöverskott: ciprofloxacin, doxycyklin, trimetoprim-sulfa eller tredje generationens cefalosporin.
  • Naturligt resistent mot ampicillin och första generationens cefalosporiner (kromosomala betalaktamaser BlaA och BlaB).
  • Profylax: genomstekt fläskkött, god kökshygien, kontroll av blodgivarkedjan.

Tenta-fokus

Patienter med järnöverskott (Hemokromatos, talassemi, deferoxaminbehandling) har kraftigt ökad risk för invasiv yersinios — deferoxamin fungerar som en sideroform som bakterien kan använda.

Kopplingar

Relaterat: Yersinia enterocolitica, Yersinia pseudotuberculosis, Yersinia pestis, Enterobacteriaceae, Typ III-sekretionssystem, Reaktiv artrit, HLA-B27, Modul 4 - Mag- och tarminfektioner & antimikrobiell behandling