Hemokromatos

Kurs: Basvetenskap 5 Moment 1, MDBI

Vad är det?

Hemokromatos är ett tillstånd av patologisk järnöverbelastning i kroppen, oftast orsakat av en genetisk defekt i regleringen av hepcidin.

Mekanism

Vid hereditär hemokromatos är hepcidinnivåerna abnormt låga i förhållande till kroppens järnstatus, vilket gör att ferroportin förblir öppet och järnabsorptionen i tarmen fortsätter okontrollerat trots redan höga järndepåer. Järnet ansamlas i lever, hjärta, bukspottkörtel, leder och hud.

Klinisk relevans & Diagnostik

Kliniskt ses mikronodulär levercirros med ökad risk för hepatocellulär cancer, diabetes mellitus (“bronsdiabetes” – onormal hudpigmentering pga järninlagring), samt kardiomyopati och ledbesvär. Diagnos ställs med förhöjt ferritin och transferrinmättnad, samt genetisk testning.

Tenta-fokus

Hemokromatos är motsatsen till anemi vid kronisk inflammation: här är hepcidinet för lågt (obehindrat järnupptag), medan det vid kronisk inflammation är för högt (blockerat järnupptag trots fyllda förråd).

Klinisk kemi

• P-Transferrinmättnad: den mest användbara screeningmarkören vid misstänkt järnöverskott och den parameter som stiger först. Beräknas ur P-Järn och P-Transferrin. Ett värde långt över den nedre beslutsgränsen på 15 % (som används för järnbrist) med samtidigt högt ferritin talar för överbelastning.
• S-Ferritin: speglar depåjärnet. Ferritinmolekylen är ~450 kDa och kan binda upp till 4 500 järnatomer; normalt ligger ~70 % av kroppsjärnet i hemoglobin och ~20 % i depåer i hepatocyter och makrofager.
• Tolkningsfälla: Ferritin är ett akutfasprotein. Ett högt ferritin är därför inte i sig bevis för järnöverskott — det stiger även vid inflammation, infektion, leverskada och malignitet. Kombinationen högt ferritin och hög transferrinmättnad är det som pekar mot hemokromatos.
• P-Transferrin och TIBC: vid järnöverskott är transferrin normalt eller lågt och TIBC lågt — motsatsen till mönstret vid järnbristanemi, där transferrin och TIBC är förhöjda.
• Molekylärgenetisk analys: verifierar diagnosen (HFE-genotypning) när biokemin talar för hereditär form.
• Organpåverkan följs biokemiskt: P-ALAT och P-ASAT för hepatocytskada, P-GT och ALP vid tillkommande kolestas, P-Glukos och B-HbA1c för sekundär diabetes, samt troponin vid kardiomyopatimisstanke.
• Preanalytiska felkällor: P-Järn har uttalad dygnsvariation (högst på morgonen) och påverkas av nyligen intagen järnmedicinering — ta prov fastande på morgonen och pausa peroralt järn före provtagning. Hemolys i röret frisätter järn ur erytrocyterna och ger falskt högt värde.

Klinisk pärla

Hemokromatos och anemi vid kronisk sjukdom kan båda ge högt S-Ferritin. Det är transferrinmättnaden som skiljer dem åt: hög vid hemokromatos, låg vid inflammatorisk järninlåsning.

Kopplingar

Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 04 Anemier och Leukemier

Relaterat: Hepcidin, Ferroportin, 10 Cancer och Inflammation - Organspecifik Patologi, Hereditär hemokromatos, Ferritin, Transferrinmättnad, Järn, Akutfasprotein