Osmotisk resistens

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 04 Anemier och Leukemier

Vad är det?

B-Ery-Osmotisk resistens är ett funktionstest som mäter hur väl erytrocyterna tål osmotisk svällning i alltmer hypoton koksaltlösning innan de går sönder. Testet speglar förhållandet mellan cellens yta och dess volym.

Mekanism

• I hypoton lösning strömmar vatten in i erytrocyten, som sväller mot en sfärisk form och slutligen hemolyserar.
• En cell med stor yta i förhållande till volymen — t.ex. den tunna, hypokroma targetcellen vid talassemi — kan ta upp mycket vatten innan membranet brister → ökad osmotisk resistens.
• En cell som redan är sfärisk och yt-fattig — sfärocyten vid hereditär sfärocytos — spricker tidigt → minskad osmotisk resistens.
• Grunden är membranets cytoskelett med spektrin, ankyrin och protein 4.1; defekter här minskar membranytan.
• Vid järnbrist och talassemi ger den låga Hb-fyllnaden i stället relativt överskott på membran.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Används i differentialdiagnostiken mellan järnbrist och beta-thalassemia minor, båda mikrocytära och hypokroma:
  • Järnbrist: osmotisk resistens lätt ökad.
  • Beta-thalassemia minor: osmotisk resistens ökad.
• Bedöms tillsammans med B-EPK (normalt/ökat vid talassemi), S-Ferritin (normalt vid talassemi, lågt vid järnbrist), S-Fe, S-TIBC, HbA2 >3 % och HbF >1 %.
• Klassiskt används testet också vid misstänkt hereditär sfärocytos, där resistensen är sänkt.

Tenta-fokus

Att skilja talassemi från järnbristanemi är kliniskt viktigt: långvarig järnbehandling av en missad talassemi kan i värsta fall framkalla hemokromatos.

Kopplingar

Relaterat: Sfärocyt, Hereditär sfärocytos, Talassemi, Targetcell, Hemolys, Erytrocyt, Järnbristanemi