Erytrocyt

Kurs: MDBI, Basvetenskap 6 Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 04 Anemier och Leukemier, 02 Blodstatus och Hematologiska Analyser, 03 Blodcellsutveckling och B-celler, 10 Leverfunktion, Pankreas och Klinisk Enzymologi

Vad är det?

Den röda blodkroppen — en kärnlös, bikonkav cell vars uppgift är syretransport. Hemoglobin är cellens huvudsakliga beståndsdel. Livslängden är ca 120 dagar, varefter cellen bryts ned i det retikuloendoteliala systemet.

Mekanism

• Bildas i benmärgen via erytropoesen under styrning av erytropoetin från njuren; sista kärnförande steget är normoblasten, därefter retikulocyten.
• Saknar mitokondrier och är helt beroende av glykolys för sin energiförsörjning. Glykolysen genererar även 2,3-DPG, som binds i klyftan mellan betakedjorna i deoxygenerat Hb och sänker syreaffiniteten — gynnsamt vid anemi eftersom syret då lättare avges till vävnaden.
• Formen upprätthålls av ett cytoskelett med spektrin och ankyrin; defekter ger hereditär sfärocytos eller hereditär elliptocytos.
• Vid nedbrytning frisätts bilirubin, järn, kolmonoxid (COHb) och laktatdehydrogenas.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Mäts som B-EPK (erytrocytpartikelkoncentration) och karakteriseras med erytrocytindex MCV, MCH och MCHC — grunden för indelningen i mikrocytär, normocytär och makrocytär anemi.
• Eftersom livslängden är 120 dagar ändras MCH/MCHC långsamt, medan retikulocythemoglobin (Rtc(B)-MCH) svarar inom dagar.
• Morfologin i blodutstryk är diagnostiskt central: anisocytos, poikilocytos, sfärocyter, targetceller, schistocyter, sickleceller.
• Erytrocyternas förkortade överlevnadstid vid hemolys kan mätas med isotopmärkning, t.ex. ⁵¹Cr.

Mikrobiologi — erytrocyten som målcell

• Erytrocyten är den cell som malariaparasiten infekterar under sin asexuella blodfas. Merozoiter invaderar cellen, mognar via ringform, trofozoit och schizont, och sprängningen frisätter nya merozoiter — cyklisk hemolys och anemi.
• Graden av parasitemi (andel infekterade erytrocyter) är ett av de viktigaste måtten på sjukdomens allvarlighetsgrad vid Malaria.
• Vid Plasmodium falciparum uttrycks PfEMP1 på den infekterade erytrocytens yta, vilket ger cytoadherens till kärlendotel och rosettbildning med risk för organischemi och Cerebral malaria.
• Andra agens med erytrocyttropism: Babesia (maltesekorsformade tetrader) och Bartonella.
• Ärftliga erytrocytvarianter skyddar mot malaria — HbS i heterozygot form, Talassemi, G6PD-brist och avsaknad av Duffy-antigen, det senare förklaringen till att Plasmodium vivax i praktiken saknas i Västafrika.

Morfologisk bedömning i blodutstryk

• Normal morfologi: bikonkav disk, diameter 7–8 µm (ungefär en liten lymfocytkärna — praktisk måttstock i mikroskopet), med central uppklarning motsvarande cirka en tredjedel av cellytan.
• Membranet upprätthålls av fyra interagerande proteiner: Spektrin, Aktin, Protein 4.1 och Ankyrin. Defekter ger formförändringar och abnorm membranrigiditet.

Förändring	Storlek eller utseende	Ses bland annat vid
Makrocyter	över 9 µm	Retikulocytos, Leversjukdom, B12- och folatbrist
Mikrocyter	under 6,5 µm	Järnbristanemi, Talassemi
Sfärocyter	Utan central uppklarning	Hereditär sfärocytos, hemolytiska anemier
Targetceller	Extra Hb i centrum	Talassemi, Leversjukdom, efter Splenektomi
Schistocyter	Mekaniskt fragmenterade	DIC, Uremi, TTP

Tenta-fokus

Håll isär gränserna: makrocyt över 9 µm, mikrocyt under 6,5 µm, normal erytrocyt 7–8 µm. Och håll isär sfärocyt (rund, saknar central uppklarning) från targetcell (extra hemoglobin i centrum) — de förväxlas ofta.

Kopplingar

Relaterat: Hemoglobin, Erytropoes, Retikulocyt, Erytrocytindex, Hemolys, Anemi, Erytrocytmassa