Erytrocytindex

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 02 Blodstatus och Hematologiska Analyser, 04 Anemier och Leukemier

Vad är det?

Samlingsnamn för blodkroppskonstanterna, dvs. medelcellvolymen av erytrocyterna och deras hemoglobininnehåll. Indexen är MCV, MCH och MCHC, och de utgör grunden för den morfologiska indelningen av anemier.

Mekanism

Samtliga tre beräknas ur tre mätta storheter — B-Hb, B-EPK och B-EVF:

MCV (fL)  = B-EVF / B-EPK
MCH (pg)  = B-Hb  / B-EPK
MCHC      = B-Hb  / B-EVF        (motsvarar MCH / MCV)

• Det är alltså för indexberäkningen som B-EPK behövs — som enskild parameter tillför den inget utöver Hb och EVF.
• Efter MCV benämns erytrocyterna mikrocytära, normocytära eller makrocytära; efter MCH hypokroma eller normokroma.
• Korrelationen mellan MCV och MCH är mycket hög och de har praktiskt sett samma kliniska informationsvärde — men MCV har sämre hållbarhet i provrör.
• Indexen är medelvärden och ändras därför långsamt: någon förändring kan inte ske förrän en väsentlig del av erytrocyterna bytts ut, vilket tar ungefär en erytrocytlivslängd.

Klinisk relevans & Diagnostik

Bestämning bör enligt kompendiet ske hos varje patient vid intagning på sjukhus, vid första mottagningsbesöket när blodsjukdom misstänks, och när subnormalt hemoglobinvärde erhålls och anemins genes inte är klar. När indexen väl fastställts kan man avstå från att upprepa hematokrit och erytrocytantal och i stället följa förloppet via Hb. Eftersom indexen bara anger medelvärden bör blodutstryk granskas vid oklarhet; storleksvariationen anges som anisocytos eller instrumentellt som Erc(B)-RDW.

Kopplingar

Relaterat: MCV, MCH, MCHC, RDW, Anemiutredning, Mikrocytär anemi, Makrocytär anemi, Blodstatus