Normokromi
Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 02 Blodstatus och Hematologiska Analyser
Vad är det?
Normokromi betyder att erytrocyterna innehåller normal mängd hemoglobin, uttryckt som ett MCH inom referensintervallet. Utifrån MCH benämns erytrocyterna hypokroma respektive normokroma. Termen beskriver färgintensiteten på blodutstryk, där normokroma celler har ett måttligt centralt ljust område.
Mekanism
- Erc(B)-MCH anger erytrocyternas Hb-innehåll i pikogram (pg) per erytrocyt och beräknas som B-Hb / B-EPK.
- Normokromi föreligger när hemsyntes, järntillgång och globinsyntes räcker för att fylla cellen normalt.
- Eftersom cellstorlek och hemoglobininnehåll regleras av samma utmognadsprocess är korrelationen mellan MCV och MCH mycket hög — normokroma celler är därför oftast också normocytära.
- Termen “hyperkrom” används inte som klinisk term, men fenomenet förekommer vid hög halt av små och välfyllda erytrocyter, till exempel vid sfärocytos.
- Ett cellulärt hemoglobininnehåll kan inte överstiga en fysiologisk mättnadsgräns, vilket är skälet till att hyperkromi saknas som kategori.
Klinisk relevans & Diagnostik
- Ur praktisk synpunkt har MCV och MCH samma kliniska informationsvärde, men MCH är att föredra vid gammalt prov: MCV har sämre hållbarhet i provrör och börjar stiga efter cirka 6–8 timmar i rumstemperatur.
- Normokrom, normocytär anemi talar för blödning, hemolys, sekundär anemi eller benmärgssvikt snarare än järnbrist.
- Normokromi utesluter inte tidig järnbrist — Ferritin sjunker innan MCH gör det.
- Falskt högt MCHC vid till exempel köldantikroppar kan felaktigt ge intryck av hyperkromi.
Kopplingar
Relaterat: MCH, Hypokromi, MCHC, Normocytos, Sfärocytos, Erytrocytindex, Hemoglobin, Anemi