Referensintervall

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 01 Laboratorieprocessen, 03 Klinisk Kemi

Vad är det?

Det intervall som omfattar 95 % av mätvärdena hos en grupp subjektivt friska individer. Populationsbaserade referensintervall bygger på värden från individer i en referensgrupp ur en referenspopulation. Intervallet svarar på frågan “är värdet vanligt bland friska?” — inte på frågan om patienten är sjuk.

Mekanism

• Referensgruppen utgörs av väl definierade, subjektivt friska individer, och antalet bör vara minst 120 för acceptabelt statistiskt underlag.
• Proverna tas standardiserat, vanligen sittande efter 15 minuters vila, eftersom kroppsläget ändrar plasmavolymen med 6–10 % och därmed koncentrationen av celler, makromolekyler och proteinbundna molekyler.
• Referensvärdena är vanligen snedfördelade (inte normalfördelade) — därför används parameterfria (icke-parametriska) statistiska metoder.
• Gränserna fås genom att rangordna värdena och ta bort de 2,5 % lägsta och de 2,5 % högsta observationerna. Kvar blir 2,5-percentilen som nedre gräns och 97,5-percentilen som övre gräns.
• Referensintervall är metod- och laboratorieberoende och anges ofta separat för kön och åldersgrupper.

Klinisk relevans & Diagnostik

Mätresultatet jämförs i den postanalytiska bedömningen med tre olika normer: referensintervall, beslutsgränser och individens tidigare resultat (eget normalområde). Det egna normalområdet är alltid snävare, och för att upptäcka sjukdom vore tidigare analysresultat från samma individ den optimala referensen — men sådana saknas ofta. För analyter som fP-glukos, B-HbA1c och P-kolesterol är beslutsgränser viktigare än referensintervallsgränser i rutinsjukvård.

Tenta-fokus

Referensintervallet omfattar per definition 95 % av de subjektivt friska — 5 % av friska hamnar alltså utanför per automatik, så ett värde strax utanför är inte synonymt med sjukdom. Minst 120 individer, 2,5- och 97,5-percentilen, icke-parametrisk statistik.

Kopplingar

Relaterat: Referensvärde, Referensgrupp, Referenspopulation, Percentil, Beslutsgräns, Eget normalområde, Icke-parametrisk statistik, Snedfördelning