Mätvariabel

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 01 Laboratorieprocessen

Vad är det?

Den storhet som faktiskt mäts vid en laboratorieundersökning — analyten tillsammans med angivet provmaterial, enhet och mätprincip. Studenten ska kunna visa ett kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt avseende mätvariabler, dvs. förstå vad ett tal i journalen egentligen representerar.

Mekanism

• En fullständig mätvariabel anger system (t.ex. P-, S-, B-, U-), komponent och storhetsslag: P-kreatinin i µmol/L är inte samma variabel som eGFR i mL/min, trots att den ena beräknas ur den andra.
• Valet av system spelar roll: plasma, serum och helblod ger olika värden för samma komponent, liksom erytrocytbaserade mått.
• Variabeln kan vara direkt uppmätt eller beräknad ur andra mätningar — Friedewalds formel för LDL-kolesterol är ett exempel, och beräknade variabler ärver alla ingående variablers mätosäkerhet.
• Variabelns tolkbarhet begränsas av metodens analytiska specificitet och detektionsgräns, samt av biologisk och analytisk variation.
• Preanalytiska betingelser är en del av variabelns definition: fastande eller ej, kroppsläge, tidpunkt på dygnet vid dygnsvarierande analyter.

Klinisk relevans & Diagnostik

Ett kritiskt förhållningssätt innebär att fråga sig vad variabeln mäter, hur säkert den mäts och mot vilken norm den ska jämföras — referensintervall, beslutsgräns eller patientens eget normalområde. Sammanblandning av variabler med liknande namn men olika definition, t.ex. totalt och joniserat kalcium eller absolut och kroppsytenormerat GFR, är en vanlig källa till feltolkning.

Kopplingar

Relaterat: Analyt, Mätmetod, Mätosäkerhet, Referensintervall, Preanalys, Biologisk variation, Klinisk kemi