Plasma
Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 05 Koagulation och Hemostas, 09 Proteiner, Inflammation och M-komponent, 10 Leverfunktion, Pankreas och Klinisk Enzymologi
Vad är det?
Plasma är blodets vätskefas efter att cellerna avlägsnats från ett antikoagulerat prov. Till skillnad från serum innehåller plasma kvar samtliga koagulationsfaktorer, inklusive fibrinogen, vilket gör plasma till det enda användbara provmaterialet för koagulationsanalyser.
Mekanism
- Blodet tappas i rör med antikoagulantia och centrifugeras; cellerna sedimenterar och ovanstående plasma pipetteras av.
- För koagulation används citrat i förhållandet 1 del trinatriumcitrat + 9 delar blod; citrat komplexbinder Ca²⁺ reversibelt så att kaskaden kan återstartas i analysen genom tillsats av CaCl₂. Resultatet kallas citratplasma.
- EDTA binder kalcium irreversibelt och används för blodstatus, inte för koagulation. Heparinplasma används för vissa kemiska analyser.
- APTT mäter koagulationstiden för trombocytfattig plasma med optimal ytaktivering och tillsats av fosfolipid (partiellt tromboplastin).
- Plasmaproteinerna (Plasmaproteiner) svarar för det kolloidosmotiska trycket, transport och immunförsvar; de fraktioneras med elektrofores.
Klinisk relevans & Diagnostik
- Koagulationsfaktorerna är labila — sker analysen inte omedelbart ska plasma frysas och förvaras vid −20 °C eller lägre, och transporteras med kolsyreis i termoskärl.
- D-dimer kan analyseras i vanlig citratplasma, dvs. samma rör som P-PK och P-APT-tid — praktisk fördel på akuten.
- Felkällor: hemolys, lipemi och för lång tid till centrifugering. Fel fyllnadsgrad i citratröret ändrar citrat:blod-förhållandet.
Tenta-fokus
Kopplingar
Relaterat: Citratplasma, Serum, Citrat, Preanalys, Plasmaproteiner, Centrifugering, Provtagningsrör