Enzymläckage
Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 10 Leverfunktion, Pankreas och Klinisk Enzymologi
Vad är det?
Enzymläckage är den process genom vilken intracellulära enzymer når extracellulärvätskan och därmed blir mätbara i plasma eller serum. Hela den kliniska enzymologin bygger på detta: enzymer finns i höga koncentrationer inne i cellerna, och stigande plasmaaktivitet tolkas som ett mått på cellskada eller ökad cellomsättning.
Mekanism
Enzymer når extracellulärvätskan på fyra sätt:
- Kontinuerlig normal cellomsättning och membranläckage — förklarar den basala nivå som friska personer har.
- Ändrad cellpermeabilitet vid t.ex. anoxi eller inflammation; då läcker enbart cytoplasmatiska enzymer som ALAT.
- Cellsönderfall/nekros vid egentlig vävnadsskada; först då frisätts mitokondriella enzymer, t.ex. mitokondriellt ASAT.
- Ökad enzyminduktion och nysyntes, vilket särskilt gäller ALP och GT vid kolestas.
Extracellulärvätskan passerar via lymfan ut i serum/plasma, där bestämningen sker. Hur mycket enzym som frigörs avgörs av typ av vävnad och graden av cellskada.
Klinisk relevans & Diagnostik
- Principen förklarar tidsförloppet i labsvar: den uppmätta nivån beror både på frisättningshastighet och på enzymets halveringstid i plasma (ASAT ca 12 h, ALAT ca 36 h, GT 2–3 veckor, Pankreasamylas 10–12 h, LD1 ca 5 dygn, LD5 ca 10 h).
- Att ett enzym är cytoplasmatiskt eller mitokondriellt avgör hur tidigt det stiger — därför överstiger ALAT ofta ASAT vid lindrig hepatit, medan ASAT dominerar vid djup nekros och Alkoholhepatit.
- Viktig felkälla: provtagningshemolys ger enzymläckage i provröret. Knappt synlig hemolys motsvarar ca 1 µkat/L för högt LD-värde.
- Enzymvärden ska inte jämföras mellan laboratorier med olika metoder — analysbetingelserna måste vara standardiserade.
Kopplingar
Relaterat: Nekros, Halveringstid, Isoenzym, ALAT, ASAT, Hemolys, Inducerbarhet