Halveringstid

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 10 Leverfunktion, Pankreas och Klinisk Enzymologi

Vad är det?

Halveringstid (t½) är den tid det tar för koncentrationen eller aktiviteten av en substans i plasma att halveras. För enzymer och andra markörer avgör halveringstiden hur snabbt ett värde stiger efter en skada, hur högt det hinner bli och hur länge det står kvar — och därmed hur ett labsvar ska tolkas i tid.

Mekanism

• Vid en akut skada bestäms den uppmätta nivån av balansen mellan frisättning (enzymläckage) och eliminationshastighet.
• Enzymer med kort t½ stiger och faller snabbt; markören måste tas i rätt tidsfönster. Enzymer med lång t½ står kvar länge och kan dölja tidsförloppet.
• Halveringstider att kunna: ASAT ≈ 12 h, ALAT ≈ 36 h, GT ≈ 2–3 veckor, Pankreasamylas ≈ 10–12 h, LD1 ≈ 5 dygn, LD5 ≈ 10 h.
• Skillnaden i t½ mellan isoenzymer förklarar mönsterförändringar över tid: vid hjärtinfarkt kan LD1/LD2-kvoten vara förhöjd även efter att total-LD normaliserats, och vid kronisk hemolys uppkommer förhöjd 1:2-kvot till följd av LD1:s längre biologiska halveringstid.
• Även proteiner: albumin har t½ ca 3 veckor, medan koagulationsfaktor VII har t½ ca 6 timmar.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Enzym med kort t½ normaliseras snabbt — ett normalt värde utesluter inte en skada som skedde för några dygn sedan. Vid sen provtagning efter misstänkt pankreatit ska därför lipas beställas, som har längre tidsfönster än pankreasamylas.
• Albuminets långa halveringstid gör att P-albumin sjunker först vid kronisk leversvikt/cirros, inte vid akut hepatit.
• Faktor VII:s korta halveringstid gör att PK-INR stiger tidigt vid akut leversvikt och är den bästa akuta prognosmarkören vid paracetamolintoxikation.
• GT:s långa t½ (2–3 veckor) gör att värdet normaliseras först ungefär en månad efter alkoholabstinens — praktiskt vid behandlingsuppföljning.

Kopplingar

Relaterat: Enzymläckage, ASAT, ALAT, GT, LD, PK-INR, Albumin