Leversvikt

Kurs: Basvetenskap 2, MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 05 Koagulation och Hemostas

Vad är det?

Leversvikt innebär att leverns funktioner sviktar, antingen akut eller kroniskt.

Detaljer

• Akut leversvikt: orsakas av virus eller läkemedel (t.ex. paracetamolöverdos). Ger olika påverkan på hjärnan (konfusion, koma) samt minskad produktion av viktiga proteiner (t.ex. koagulationsfaktorer).
• Kronisk leversvikt: hänger ihop med levercirros (permanent ärrskada i levern), orsakad av alkoholism eller virushepatit; finns även ärftliga orsaker. Stör blodflödet genom levern och försämrar förmågan att rena blodet, vilket bland annat ger gul hud (Ikterus).

Klinisk kemi

Levern syntetiserar samtliga koagulationsfaktorer utom von Willebrandfaktor, och därför är koagulationsproverna de känsligaste funktionsmåtten vid leversvikt.

• P-PK(INR) är den viktigaste funktionsmarkören. Owren-metoden mäter faktorerna II, VII och X — tre av fyra K-vitaminberoende faktorer, alla levertillverkade.
  • Referensområde: < 1,2. Terapeutiskt område vid AVK-behandling: 2,1–3,0.
  • Faktor VII har kortast halveringstid av alla koagulationsfaktorer — därför stiger PK(INR) först och tidigast vid begynnande leverpåverkan.
• Skademarkörer vs funktionsmarkörer: ALAT, ASAT, ALP och GT visar att levercellerna tar skada; PK(INR), Albumin och Bilirubin visar hur levern fungerar. Vid utbrunnen Levercirros kan enzymerna vara normala trots svår sjukdom.
• Kombinationsmönstret vid leversvikt:

Analys	Utfall	Mekanism
PK(INR)	Förhöjt	Nedsatt syntes av faktor II, VII, X
APTT	Förlängd vid svår svikt	Fler faktorer brister
Albumin	Sänkt	Nedsatt syntes
Fibrinogen	Sänkt vid svår svikt	Nedsatt syntes
Antitrombin	Sänkt	Nedsatt syntes → protrombotisk komponent
TPK	Sänkt	Portal hypertension → hypersplenism

• K-vitaminbrist som samtidig mekanism: vid leversjukdom med Gallstas försämras det enterohepatiska kretsloppet och därmed upptaget av det fettlösliga K-vitaminet. Ett förhöjt PK(INR) vid leversjukdom har alltså två samverkande orsaker — nedsatt syntes och bristande substrat.
• Blödningstendensen vid leversvikt är multifaktoriell: nedsatt faktorsyntes + Trombocytopeni via hypersplenism + nedsatt clearance av aktiverade faktorer. Samtidigt sjunker de naturliga hämmarna Antitrombin, Protein C och Protein S, vilket gör att patienten kan vara både blödnings- och trombosbenägen.
• Preanalytiskt: koagulationsprover tas i citratrör med blandningsförhållandet 1 del citrat + 9 delar blod. Ett underfyllt rör ger relativt citratöverskott och falskt förlängd APTT och falskt förhöjt PK(INR) — en icke-existerande leversvikt.

Tenta-fokus

Ett förhöjt PK(INR) som normaliseras efter K-vitamintillförsel talar för K-vitaminbrist eller Malabsorption; ett PK(INR) som inte svarar på K-vitamin talar för äkta nedsatt syntesförmåga, dvs. leversvikt. Detta är det kliniska sättet att skilja substratbrist från organsvikt.

Kopplingar

Relaterat: Modul 4 - Biokemi Kolhydrater, Lever, Ikterus, PK-INR, Albumin, Antitrombin, K-vitaminbrist