Viral hemorragisk feber

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

• Samlingsnamn för svåra, ofta zoonotiska virussjukdomar där feber kombineras med ökad kärlpermeabilitet, koagulationsrubbning och blödningsbenägenhet.
• Flera av dem klassas i Sverige som Allmänfarlig sjukdom och kräver Högisoleringsvård samt omedelbar smittskyddsanmälan.

Virusfamiljer och agens

• Filoviridae: Ebolavirus, Marburgvirus — reservoar flyghund; sekundärspridning via kroppsvätskor, hög mortalitet.
• Arenaviridae: Lassavirus (reservoar Mastomys-råtta, Västafrika), Junin, Machupo (sydamerikanska HF).
• Bunyavirales: Krim-Kongo hemorragisk feber (fästingburen, Hyalomma), Rift Valley-feber, Hantavirus — där Puumalavirus hos Sork ger Sorkfeber i Sverige och Hantaan ger HFRS i Asien.
• Flaviviridae: Gula febern, svår Denguefeber, Kyasanur forest disease, Omsk hemorragisk feber.

Patofysiologi

• Primär målcell är ofta Makrofager och Dendritiska celler → massiv frisättning av Cytokiner (TNF-alfa, IL-6) — Cytokinstorm.
• Endoteldysfunktion och nedbrytning av Glykokalyx → kapillärläckage → Hypovolemi, ödem, Chock.
• Konsumtion av koagulationsfaktorer och trombocyter → DIC med både blödning och mikrotromboser.
• Ebolavirus hämmar aktivt Typ I-interferon-svaret via VP35 och VP24 — förklarar den snabba spridningen i värden.
• Leverskada med sviktande faktorsyntes bidrar till blödningsbenägenheten.

Symtom och förlopp

• Inkubationstid vanligen 2–21 dagar.
• Tidig ospecifik fas: hög Feber, huvudvärk, myalgi, halsont, konjunktival injektion — omöjlig att skilja från Malaria eller Tyfoidfeber kliniskt.
• Andra fasen: kraftiga Kräkningar och Diarré med stora vätskeförluster, buksmärta, utslag.
• Blödningsmanifestationer (petekier, slemhinneblödning, gastrointestinal blödning) ses hos en minoritet men indikerar dålig prognos.
• Multiorgansvikt: Akut njurskada, Leversvikt, Encefalopati.
• Lassafeber ger karakteristiskt Sensorineural hörselnedsättning hos upp till en tredjedel av överlevande.

Diagnostik

• RT-PCR på blod är förstahandsmetod; antigen-ELISA och serologi (IgM/IgG) kompletterar.
• Malaria måste alltid uteslutas först hos hemvändande från Afrika — det är den vanligaste och behandlingsbara diagnosen.
• All provtagning sker på Biosäkerhetsnivå 4-laboratorium (i Sverige Folkhälsomyndigheten); förhandsanmälan krävs.

Behandling

• Understödjande behandling är grunden: aggressiv vätske- och elektrolytkorrektion, blodprodukter, organstöd. Detta sänker mortaliteten avsevärt.
• Specifik behandling: monoklonala antikroppar Ansuvimab och Inmazeb vid Zaire-ebolavirus; Ribavirin vid Lassafeber och Krim-Kongo (omdiskuterad evidens).
• Ervebo (rVSV-ZEBOV) är ett effektivt vaccin mot Zaire-ebolavirus, används vid ringvaccination.
• Gula febern-vaccin (17D) är levande försvagat och mycket effektivt.

Smittskydd

• Barriärvård med full Personlig skyddsutrustning, noggrann på- och avklädningsrutin, dedikerad personal.
• Kontaktspårning och 21 dagars symtomövervakning av exponerade.
• Ebolavirus kan persistera i immunprivilegierade områden — sperma, öga, CNS — och orsaka sen sexuell smitta månader efter tillfrisknande.

Klinisk pärla

Vid feber hos hemvändande resenär: reseanamnes med exakta datum, länder och exponeringar avgör allt. Feber som debuterar mer än 21 dagar efter hemkomst från ett Ebolaområde utesluter i praktiken Ebola. Och kom ihåg — de flesta som befaras ha VHF har i själva verket malaria.

Tenta-fokus

Blödning är inte det dominerande symtomet vid Ebola — det är massiv gastrointestinal vätskeförlust och chock som dödar. Kunna para ihop agens med reservoar/vektor: Lassa–råtta, Krim-Kongo–Hyalomma-fästing, Hanta–gnagare (i Sverige Sork), Filovirus–flyghund.

Kopplingar

• Ebolavirus — det mest kända agens i gruppen
• Hantavirus — den form som förekommer i Sverige som sorkfeber
• DIC — den centrala koagulationsrubbningen
• Malaria — den differentialdiagnos som alltid ska uteslutas först
• Allmänfarlig sjukdom — smittskyddsrättslig klassning