Sork

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

• Sork är en grupp små gnagare (underfamiljen Arvicolinae) med trubbig nos och kort svans — i Sverige framför allt skogssork (Myodes glareolus) och åkersork (Microtus agrestis).
• I medicinsk kontext är sorken viktig som Zoonos-reservoar — den bär smittämnen utan att själv bli sjuk och utsöndrar dem livslångt.

Sorken som reservoar — svenska smittämnen

• Puumalavirus (Hantavirus) i skogssork → Sorkfeber (nephropathia epidemica), Sveriges enskilt viktigaste sorkburna infektion, endemisk i Norrland.
• Francisella tularensis → Tularemi (harpest); sork och andra smågnagare upprätthåller smittan i naturen, överförs till människa via mygg, fästing, direktkontakt eller inhalation av damm.
• Borrelia burgdorferi → smågnagare är viktiga reservoarvärdar och infekterar Ixodes ricinus-larver, som senare biter människa (Borrelios).
• Anaplasma phagocytophilum och TBE-virus — smågnagare bidrar till fästingarnas infektionscykel.
• Echinococcus multilocularis → sorkar är mellanvärd (larvstadiet i levern), räv är slutvärd; människan är felvärd och kan få Alveolär ekinokockos.
• Leptospira och Lymfocytär koriomeningitvirus (LCMV) förekommer också hos gnagare.

Smittväg vid sorkfeber

• Puumalavirus utsöndras i sorkens urin, avföring och saliv.
• Människan smittas genom inhalation av aerosoliserat, intorkat gnagarsekret — typiskt vid städning av vedbod, sommarstuga eller lada på vårvintern.
• Ingen smitta människa till människa.
• Incidensen följer sorkcykler (populationstoppar ungefär vart 3–4 år) och är högst under vintern då sorkarna söker sig inomhus.

Sorkfeber — kliniskt

• Inkubationstid 2–6 veckor.
• Plötslig hög Feber, svår huvudvärk, ryggsmärta, buksmärta och dimsyn (Myopi av övergående linsförändring).
• Akut njurskada med Proteinuri, Hematuri, stigande kreatinin — därav namnet nephropathia epidemica.
• Trombocytopeni och förhöjt CRP; blödningsmanifestationer är oftast lindriga.
• Diagnos: Serologi (IgM mot Puumalavirus), alternativt PCR tidigt.
• Behandlingen är understödjande; mortaliteten är låg (<0,5 %) men dialysbehov förekommer.

Prevention

• Vädra och fukta ut innan sopning i gnagarangripna utrymmen; undvik att virvla upp damm.
• Använd andningsskydd (minst FFP3) och handskar vid rengöring.
• Gnagarsanering och tätning av byggnader.

Klinisk pärla

Feber, huvudvärk, ryggvärk och plötslig dimsyn hos en person i Norrland som nyligen städat ett uthus — det är sorkfeber tills motsatsen bevisats. Trombocytopeni med samtidig njurpåverkan är en mycket typisk kombination.

Tenta-fokus

Kunna skilja sorkens roller: reservoarvärd för Puumalavirus och Francisella (bär och sprider smittan), men mellanvärd för Echinococcus multilocularis (bär larvstadiet, räven är slutvärd). Kom ihåg att smittvägen vid sorkfeber är inhalation av aerosol, inte bett.

Kopplingar

• Puumalavirus — det virus sorken bär
• Sorkfeber — sjukdomen hos människa
• Echinococcus multilocularis — sorken som mellanvärd
• Francisella tularensis — annan gnagarassocierad zoonos
• Zoonos — den övergripande principen