halsont

Kurs: Basvetenskap 6

TypSymtom — smärta i svalg/tonsiller, oftast vid Faryngotonsillit
Vanligaste orsakVirus (70–90 % hos vuxna)
Viktigaste bakterieGrupp A-streptokocker (GAS), 15–30 % hos barn
BeslutsstödCentorkriterierna + snabbtest
BehandlingFenoximetylpenicillin vid ≥ 3 Centor + positiv strep-A

Vad är det?

  • Smärta i svalget, vanligen orsakad av inflammation i farynx och/eller tonsiller.
  • En av de vanligaste kontaktorsakerna i primärvården; den kliniska huvuduppgiften är att skilja självläkande viros från behandlingskrävande Streptokocktonsillit och att inte missa allvarliga tillstånd.

Etiologi

GruppAgensKaraktäristik
Virus (vanligast)Rhinovirus, Coronavirus, Adenovirus, Influensa, Epstein-Barr-virus, Herpes simplex-virus, EnterovirusSnuva, hosta, heshet, konjunktivit
BakterierGrupp A-streptokocker, grupp C/G-streptokocker, Fusobacterium necrophorum, Neisseria gonorrhoeae, Corynebacterium diphtheriaeIngen hosta, plötslig debut, feber
Icke-infektiöstGastroesofageal reflux, allergi, torr luft, rökning, Tyreoidit, malignitetLångdraget, ensidigt, ingen feber

Centorkriterierna

  1. Feber ≥ 38,5 °C
  2. Ömmande käkvinkeladeniter
  3. Beläggning på tonsillerna (hos barn 3–6 år: rodnade svullna tonsiller räcker)
  4. Frånvaro av hosta
  • 0–2 kriterier → ingen provtagning, ingen antibiotika.
  • ≥ 3 kriterier → snabbtest för Grupp A-streptokocker; positivt test motiverar antibiotika.
  • Snabbtestets sensitivitet ~85–90 %, specificitet ~95 %. Testa aldrig utan klinisk misstanke — ca 10 % av friska är bärare och behandlas i onödan.

Röda flaggor

  • Ensidig svår smärta, trismus, “hot potato voice”, uvuladeviationPeritonsillit eller peritonsillär abscess — kräver incision/dränage.
  • Andningspåverkan, dregling, sitter framåtlutad, stridorEpiglottit (numera ovanligt tack vare Hib-vaccin) — akut, undersök inte svalget hos barn.
  • Nedsatt allmäntillstånd, hög feber, halsvenstromb, septiska lungembolierLemierres syndrom (Fusobacterium necrophorum) — ung vuxen, mycket allvarligt.
  • Utbredd lymfadenopati, Splenomegali, uttalad trötthetMononukleos. Ge aldrig Amoxicillin — ger utslag hos ~90 %.
  • Gråvita fastsittande membraner som blöder vid avlägsnandeDifteri (ovaccinerad, resenär).
  • Svalgsmärta utan svalgfynd hos medelålders med riskfaktorer → tänk även Hjärtinfarkt och Aortadissektion.

Diagnostik

  • Anamnes: duration, hosta, snuva, feber, sväljningssvårighet, resa, sexualanamnes, immunstatus, vaccinationer.
  • Inspektion av svalg och tonsiller, palpation av lymfkörtlar, buk (Splenomegali).
  • Strep-A snabbtest vid ≥ 3 Centor; svalgodling vid recidiv, behandlingssvikt eller misstanke om ovanliga agens.
  • Monospot/EBV-serologi och Blodstatus med differentialräkning vid misstänkt Mononukleos (atypiska lymfocyter).
  • CRP har lågt värde för att skilja viral från bakteriell tonsillit — undvik rutinmässigt.

Behandling

  • Fenoximetylpenicillin (PcV) 1 g × 3 i 10 dagar till vuxna (barn 12,5 mg/kg × 3). Tio dagar behövs för eradikering och för att förebygga Reumatisk feber.
  • Penicillinallergi: Klindamycin eller Cefadroxil (om ej typ I-reaktion). Erytromycin används alltmer sällan.
  • Symtomlindring för alla: Paracetamol, NSAID, sugtabletter, vätska. Antibiotika förkortar symtomen med endast ~1–2,5 dygn.
  • Recidiverande tonsillit (≥ 3–4 episoder/år i flera år) → överväg Tonsillektomi.

Komplikationer

Klinisk pärla

Hosta och snuva talar starkt emot streptokockinfektion — hosta ingår i Centor just som ett negativt kriterium. Halsont plus hosta = viros, oavsett hur röda tonsillerna ser ut.

Tenta-fokus

Kunna Centorkriterierna utantill (feber ≥ 38,5, käkvinkeladeniter, tonsillbeläggning, ingen hosta) och regeln ≥ 3 kriterier → snabbtest. Antibiotika förebygger Reumatisk feber men inte Poststreptokock-glomerulonefrit. Ge aldrig Amoxicillin vid misstänkt Mononukleos.

Kopplingar