Rhinovirus

Kurs: Basvetenskap 6 Typ: Virus · RNA-virus · (+)ssRNA · naket kapsid

Snabbfakta

Fält	Värde
Agenstyp	Virus
Familj	Picornaviridae, genus Enterovirus (species Rhinovirus A, B, C)
Genom	Enkelsträngat RNA med positiv polaritet, icke-segmenterat, ca 7,2 kb; fungerar direkt som mRNA
Baltimore-grupp	Grupp IV ((+)ssRNA)
Hölje	Nej — naket ikosaedriskt kapsid, vilket gör viruset alkohol- och detergentresistent
Morfologi	30 nm, ikosaedriskt, kapsid av VP1–VP4
Reservoar	Enbart människa
Smittväg	Direkt kontaktsmitta via händer och självinokulation i näsa och ögon, samt droppsmitta
Inkubationstid	12 timmar till 3 dygn
R₀	1,2–1,8
Antal serotyper	Över 160 — den avgörande epidemiologiska egenskapen
Målorgan	Näsans och nasofarynx epitel; RV-C även nedre luftvägar

Vad är agenset?

• Det klassiska förkylningsviruset och den vanligaste humanpatogenen över huvud taget.
• Ett naket picornavirus — avsaknaden av hölje betyder att viruset inte inaktiveras av handsprit på samma sätt som influensa och att det överlever länge på ytor. Detta är den praktiskt viktigaste konsekvensen av dess struktur.
• Tidigare klassat som eget genus, numera inordnat bland enterovirus, men skiljer sig funktionellt: rhinovirus är syrakänsligt och kan därför inte passera magsäcken, till skillnad från övriga enterovirus. Det är också anledningen till att rhinovirus stannar i luftvägarna medan poliovirus tar tarmvägen.

Epidemiologi

• Orsakar 50–80 procent av alla förkylningar. Vuxna har 2–4 episoder per år, förskolebarn 6–12.
• Förekommer året runt men med toppar tidig höst (vid skolstart) och vår. Rhinovirus förklarar den karakteristiska septembertoppen i astmainläggningar hos barn.
• Ingen bestående korsimmunitet mellan de över 160 serotyperna — därför blir man förkyld om och om igen livet ut. Detta, inte bristande immunförsvar, är förklaringen till återkommande förkylningar.
• RV-C, upptäckt först 2006 med molekylära metoder, är starkast associerat till svåra astmaexacerbationer och wheezing hos barn.

Smittvägar och smittsamhet

• Självinokulation är huvudvägen: virus från kontaminerade händer förs till näsöppningen eller till konjunktiva, varifrån det transporteras via tårkanalen till nasofarynx.
• Droppsmitta bidrar; ren aerosolsmitta över avstånd är av mindre betydelse.
• Överlevnad på händer flera timmar, på hårda ytor upp till ett dygn.
• Handtvätt med tvål och vatten är effektivare än handsprit mot nakna virus — mekaniskt avlägsnande i stället för höljeupplösning.

Var och hur infekterar den? Tropism och patogenes

• Receptorer avgör grupptillhörighet: cirka 90 procent av RV-A och RV-B (major group) binder ICAM-1, minor group binder LDL-receptorfamiljen, och RV-C binder CDHR3 — en polymorfism i CDHR3-genen är en känd riskfaktor för svår astma i barndomen.
• Optimal replikationstemperatur är 33–35 °C, vilket är temperaturen i näsan men inte i lungan. Det förklarar den strikta tropismen för övre luftvägar och är också den mekanistiska kärnan i varför nedkylning kan tänkas gynna infektionen.
• Cellskadan är minimal. Symtomen orsakas nästan helt av värdens eget inflammatoriska svar: bradykinin, prostaglandiner, IL-6, IL-8 och histaminfrisättning ger kärldilatation, plasmaexsudation och sensorisk nervstimulering.
• Detta är en central pedagogisk poäng: vid rhinovirusinfektion är det inte viruset som gör dig sjuk, det är du själv. Därav också att antivirala medel har varit så svåra att göra kliniskt meningsfulla.
• Infektionen ökar ICAM-1-uttrycket, vilket rekryterar fler inflammatoriska celler och samtidigt skapar fler receptorer för viruset — en självförstärkande slinga.

Virulensfaktorer

• VP1-canyon — den fördjupning i kapsiden där receptorn binder. Canyonen är för smal för att antikroppar ska nå in, vilket skyddar det funktionellt viktiga receptorstället från neutralisering medan de exponerade slingorna varierar fritt.
• 2A-proteas — klyver eukaryot initieringsfaktor eIF4G och stänger av värdcellens capberoende proteinsyntes medan viruset själv använder en IRES.
• 3C-proteas — klyver polyproteinet och blockerar NF-kB-signalering.
• Kapsidens stabilitet och avsaknaden av hölje som miljöresistens.

Symtom och klinisk bild

• Halsrivningar följt av nysningar, klar rinnande snuva som efter några dagar blir tjockare och grönaktig, nästäppa, lätt hosta. Feber är ovanligt hos vuxna men förekommer hos barn.
• Missfärgat nässekret betyder inte bakteriell infektion — färgen kommer från myeloperoxidas i neutrofiler och är ett normalt förlopp vid virusinfektion. Detta är en av de vanligaste orsakerna till onödig antibiotikaförskrivning.
• Duration 7–10 dygn, hosta kan kvarstå i upp till tre veckor.
• Komplikationer: Otitis media, sinuit, samt — kliniskt viktigast — exacerbation av Astma och KOL. Rhinovirus utlöser majoriteten av alla astmaexacerbationer.

Diagnostik

• Diagnosen är klinisk. Provtagning är sällan indicerad.
• PCR i luftvägspanel detekterar rhinovirus, men fyndet ska tolkas försiktigt: asymtomatiskt bärarskap är vanligt hos barn, och ett positivt PCR-svar bevisar inte att rhinovirus orsakar den aktuella sjukdomsbilden.
• Odling är opraktisk; serologi meningslös på grund av serotypmängden.

Behandling och profylax

• Ingen specifik antiviral behandling finns. Pleconaril (kapsidbindare) utvecklades men godkändes aldrig.
• Symtomlindring: avsvällande nässpray i högst 10 dygn (risk för rhinitis medicamentosa), NSAID eller paracetamol, koksaltsköljning.
• Antibiotika har ingen plats vid okomplicerad förkylning.
• Vaccin är i praktiken omöjligt med över 160 serotyper utan korsskydd — en principiell illustration av att antigen mångfald kan omöjliggöra vaccination lika effektivt som antigen variation gör hos influensa.

Tenta-fokus

Rhinovirus är naket — inaktiveras dåligt av alkohol, överlever länge på ytor, handtvätt slår handsprit. Det replikerar bäst vid 33–35 °C, därav tropismen för näsan. Symtomen beror på värdens inflammatoriska svar, inte på cytopati. Och det finns över 160 serotyper, vilket förklarar både återkommande förkylningar och avsaknaden av vaccin.

Klinisk pärla

Rhinovirus är den enskilt vanligaste utlösaren av astmaexacerbation i alla åldrar. Den skarpa toppen av barn som läggs in för astma två till tre veckor efter skolstart i augusti–september är ett rhinovirusfenomen, och är förutsägbar nog att motivera profylaktisk upptrappning av underhållsbehandling inför terminsstart hos utsatta barn.

Kopplingar

Relaterat: Enterovirus, Coronavirus, Influensavirus, RS-virus, Otitis media, Modul 3 - Luftvägs- och hudinfektioner & barnsjukdomar