Otit

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

• Otit = inflammation i örat. Delas anatomiskt in i:
  • Extern otit (otitis externa) — hörselgången.
  • Akut mediaotit (otitis media acuta, AOM) — mellanörat.
  • Sekretorisk mediaotit (SOM/“otitis media with effusion”, “limöra”) — vätska i mellanörat utan akut infektion.
  • Kronisk otit — perforation med långvarig sekretion, ev. Kolesteatom.
• Akut mediaotit är en av de vanligaste bakteriella infektionerna hos barn och den vanligaste orsaken till antibiotikaförskrivning i barnaåren.

Patofysiologi

• Nyckelhändelsen vid mediaotit är dysfunktion i Örontrumpeten (tuba auditiva), ofta efter en övre luftvägsinfektion med slemhinnesvullnad.
• Nedsatt ventilation → undertryck i mellanörat → vätskeutträde → bakteriell överväxt av nasofaryngeal flora som sugits upp i mellanörat.
• Barn har kortare, bredare och mer horisontell örontrumpet än vuxna — därför den kraftiga åldersbundna incidensen (topp 6–18 månader).
• Riskfaktorer: förskola, passiv rökning, napp, flaskmatning liggande, Gomspalt, Downs syndrom, immunbrist.

Mikrobiologi

• Streptococcus pneumoniae — ger mest uttalade symtom och flest komplikationer.
• Haemophilus influenzae (oftast okapslad, non-typeable) — ofta bilateral, ofta med Konjunktivit (otitis-konjunktivit-syndromet).
• Moraxella catarrhalis — mildast förlopp, hög andel Betalaktamas-produktion.
• Streptococcus pyogenes — ovanligare, men hög risk för spontanperforation och Mastoidit.
• Virus (RS-virus, Rhinovirus, Influensavirus) föregår eller samverkar i majoriteten av fallen.
• Extern otit: Pseudomonas aeruginosa och Staphylococcus aureus; svamp (Aspergillus, Candida) vid kronisk/behandlad extern otit.

Symtom och diagnostik

• Öronvärk (otalgi), feber, irritabilitet, nedsatt hörsel; hos spädbarn ospecifikt (skrikighet, dålig aptit, sömnstörning).
• Otorré (flytning) vid trumhinneperforation — smärtan avtar då ofta abrupt.
• Otoskopi är diagnostisk: buktande, ogenomskinlig, rodnad trumhinna med nedsatt rörlighet. Rodnad ensamt (t.ex. av skrik) räcker inte.
• Pneumatisk otoskopi eller Tympanometri för att bedöma rörlighet — den mest tillförlitliga bedömningen av mellanörevätska.
• Vid extern otit: smärta vid drag i ytterörat/tragustryck och svullen hörselgång — detta saknas vid mediaotit.

Behandling

• Aktiv exspektans (avvakta 2–3 dygn med analgetika) rekommenderas i Sverige för i övrigt friska barn 1–12 år med okomplicerad ensidig AOM.
• Antibiotika ges direkt vid: ålder <1 år eller >12 år, perforation med flytning, bilateral otit hos barn <2 år, allmänpåverkan, Immunbrist, eller komplikation.
• Förstahandsval: Penicillin V i 5 dagar (10 dagar vid <2 år eller perforation). Vid Penicillinallergi: Erytromycin. Vid terapisvikt/recidiv: Amoxicillin eller Amoxicillin-klavulansyra.
• Extern otit: rengöring + lokala örondroppar (Ciprofloxacin, hydrokortison-kombination); systemisk antibiotika endast vid spridning.
• Pneumokockvaccin i barnvaccinationsprogrammet har minskat antalet otiter och särskilt komplikationerna.

Komplikationer

• Mastoidit — utstående öra, rodnad och ömhet retroaurikulärt; kräver inläggning, IV-antibiotika och ofta kirurgi.
• Facialispares (n. VII går genom mellanörat), labyrintit, Meningit, sinustrombos, hjärnabscess.
• Kolesteatom — destruktiv keratinansamling vid kronisk otit; kräver kirurgi.
• Bestående hörselnedsättning och därmed försenad språkutveckling vid långvarig sekretorisk otit — indikation för Rörbehandling (transmyringeala rör).

Klinisk pärla

Otitis-konjunktivit-syndromet (öroninflammation + varig ögoninflammation samtidigt) är nästan patognomont för okapslad Haemophilus influenzae och är ett av få tillfällen då man går direkt på Amoxicillin snarare än Penicillin V, eftersom H. influenzae svarar dåligt på PcV.

Tenta-fokus

Ett utstående öra med retroaurikulär rodnad, svullnad och ömhet hos ett barn med otit = Mastoidit tills motsatsen bevisats → akut ÖNH-remiss, DT och intravenös antibiotika. Kom också ihåg de tre klassiska AOM-patogenerna i ordning: pneumokocker, H. influenzae, M. catarrhalis.

Kopplingar

• Streptococcus pneumoniae — vanligaste och allvarligaste otitpatogenen.
• Haemophilus influenzae — otitis-konjunktivit.
• Örontrumpeten — anatomisk nyckel till varför barn får otit.
• Mastoidit — den viktigaste akuta komplikationen.
• Pseudomonas aeruginosa — extern otit och malign extern otit hos diabetiker.
• Penicillin V — svenskt förstahandsval.