Amoxicillin-klavulansyra

Kurs: Basvetenskap 6 Typ: Antibiotikum · Betalaktamantibiotika · aminopenicillin + betalaktamashämmare

Vad är det?

Verkningsmekanism

  • Amoxicillin binder Penicillinbindande proteiner (PBP) och hämmar transpeptideringen i Peptidoglykansyntesen → defekt cellvägg → osmotisk lys.
  • Effekten är baktericid och tidsberoende — målet är att fri koncentration överstiger MIC under minst 40–50 procent av doseringsintervallet (T>MIC). Därför doseras det 3 gånger dagligen.
  • Klavulansyra hämmar framför allt klass A-betalaktamaser (till exempel stafylokockernas penicillinas, TEM-1, SHV-1). Den hämmar inte klass C (AmpC) eller klass B (metallobetalaktamaser) och är otillräcklig vid de flesta ESBL-fenotyper i kliniskt bruk.

Indikationer

Dosering

  • Vuxna peroralt: 500 mg + 125 mg × 3, eller 875 mg + 125 mg × 2–3 vid svårare infektion.
  • Intravenöst: 1 g + 200 mg × 3.
  • Barn: 20–45 mg/kg/dygn av amoxicillinkomponenten fördelat på 3 doser.
  • Dosjustering vid nedsatt njurfunktion (eGFR under 30 ml/min) — bägge komponenterna utsöndras renalt.

Biverkningar

  • Diarré är klart vanligast (upp till 15–25 procent) och beror till stor del på klavulansyrans motilitetsstimulerande effekt — dosen av klavulansyra bör därför hållas låg.
  • Clostridioides difficile-associerad kolit — amoxicillin-klavulansyra är ett av de mest riskbenägna preparaten tillsammans med Cefalosporiner och Klindamycin.
  • Kolestatisk hepatit — sällsynt men karakteristisk; typiskt hos män över 55 år, debuterar upp till 6 veckor efter avslutad kur, med stigande Kolestasparametrar. Orsakad av klavulansyrakomponenten och HLA-associerad.
  • Allergisk reaktion — hudutslag, urtikaria, i sällsynta fall Anafylaxi. Makulopapulöst exantem uppträder nästan alltid vid samtidig Mononukleos (EBV) — detta är inte äkta penicillinallergi.
  • Sällsynt: Interstitiell nefrit, Leukopeni, krampanfall vid mycket höga doser.

Resistens

  • Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) har förändrat PBP2a — klavulansyra hjälper inte.
  • AmpC-producerande Enterobacter, Citrobacter freundii och Serratia är naturligt resistenta.
  • ESBL-bildande Enterobacterales är oftast kliniskt resistenta trots viss in vitro-känslighet — använd Karbapenemer eller Piperacillin-tazobaktam efter resistensbesked.
  • Bakterier utan cellvägg (Mykoplasma) och intracellulära agens (Chlamydia, Legionella) är intrinsiskt resistenta.

Klinisk pärla

Hundbett eller kattbett = amoxicillin-klavulansyra. Kattbett är farligast eftersom de smala huggtänderna inokulerar Pasteurella multocida djupt i led- och senskidor med snabb (under 24 timmar) rodnad och smärta. Vid typ I-penicillinallergi används i stället Doxycyklin eller Trimetoprim-sulfametoxazol plus Metronidazol — cefalosporiner och Flukloxacillin täcker inte Pasteurella.

Tenta-fokus

Kom ihåg att klavulansyra ger både nyttan och biverkningarna: den återställer effekt mot betalaktamasbildare men står också för diarrén och den kolestatiska hepatiten. Kom också ihåg att kombinationen inte biter på MRSA, AmpC eller ESBL — och att makulopapulöst utslag vid samtidig Mononukleos inte ska journalföras som penicillinallergi.

Kopplingar