aspiration
Kurs: Basvetenskap 6
| Typ | Inandning av maginnehåll, saliv eller främmande material till luftvägarna |
| Predisponerande | Sänkt medvetande, Dysfagi, Stroke, intubation/extubation, reflux, intoxikation |
| Följdtillstånd | Aspirationspneumonit (kemisk) och Aspirationspneumoni (bakteriell) |
| Typisk lokalisation | Höger underlobs superiorsegment (liggande) eller basala segment (upprätt) |
| Behandling | Luftvägssäkring, syrgas; antibiotika endast vid bakteriell pneumoni |
Vad är det?
- Aspiration betyder att material passerar glottis ned i trakea och bronker istället för att sväljas till esofagus.
- Normalt förhindras detta av sväljningsreflexen, glottisslutning, epiglottisk tippning och hostreflexen.
- Mikroaspiration av saliv sker hos många friska nattetid utan konsekvens; sjukdom uppstår vid stor volym, lågt pH eller nedsatt clearance.
Riskfaktorer
- Neurologiskt: Stroke, Demens, Parkinsons sjukdom, ALS, Myastenia gravis.
- Farmakologiskt/toxiskt: Alkohol, sedativa, opioider, anestesi.
- Mekaniskt: nasogastrisk sond, Trakeostomi, esofagusstriktur, Akalasi.
- Ålder: spädbarn (främmande kropp) och äldre (presbyfagi).
Aspirationspneumonit vs aspirationspneumoni
| Pneumonit (Mendelsons syndrom) | Pneumoni | |
|---|---|---|
| Orsak | Surt maginnehåll, kemisk brännskada | Bakteriell koloniserad orofarynxsekret |
| Tidsförlopp | Minuter till timmar | 1–3 dygn |
| Bild | Snabb Dyspné, hypoxi, diffusa infiltrat | Feber, purulent sputum, lobärt infiltrat |
| Agens | Ingen (steril inflammation) | Orala streptokocker, anaerober, gramnegativer |
| Antibiotika | Nej initialt | Ja |
Patofysiologi
- pH < 2,5 och volym > 25 ml ger direkt epitelskada i alveolerna → permeabilitetsödem, surfaktantförlust, Atelektas och kraftig neutrofilinflammation → kan utvecklas till ARDS.
- Fast material kan ge mekanisk obstruktion → distal atelektas, senare abscess eller Empyem.
- Anaerob flora dominerar vid dålig tandstatus; hos sjukhusvårdade tillkommer S. aureus och gramnegativa stavar.
Handläggning
- Akut: sidoläge, sug rent svalget, syrgas, överväg bronkoskopi vid fast material. Steroider har ingen plats.
- Antibiotika vid feber/infiltrat som kvarstår >48 h: amoxicillin-klavulansyra eller Klindamycin vid penicillinallergi.
- Sekundärprevention: logopedbedömning och sväljningsutredning, konsistensanpassad kost, munhygien, huvudända höjd 30–45°.
Klinisk pärla
Nyinsatt PPI hos sängliggande patient ökar risken för aspirationspneumoni — högre magsäcks-pH ger bakteriell överväxt i ventrikeln som sedan aspireras. Ompröva indikationen.
Tenta-fokus
Aspirationspneumonit ska inte antibiotikabehandlas direkt — den är kemisk och steril. Antibiotika ges först om feber och infiltrat kvarstår efter 48 timmar. Kunna även varför höger underlob drabbas: höger huvudbronk är bredare, kortare och rakare.
Kopplingar
- Aspirationspneumoni — bakteriell komplikation med anaerob dominans
- Dysfagi — vanligaste bakomliggande mekanismen hos äldre
- ARDS — allvarlig utveckling vid stor aspiration
- Lungabscess — sen komplikation, ofta polymikrobiell
- Hostreflex — bortfall via n. vagus/n. laryngeus recurrens ger tyst aspiration