Finnålspunktion
Kurs: Basvetenskap 6
| Typ | Diagnostisk provtagningsmetod (fine needle aspiration, FNA) |
| Princip | Aspiration av celler för Cytologi med tunn nål (0,4–0,8 mm) |
| Vanliga lokaler | Tyreoidea, Lymfknuta, bröst, spottkörtel, mjukdelsresistens |
| Styrka | Snabb, billig, minimalt invasiv, kan göras polikliniskt |
| Begränsning | Ger cellbild men inte vävnadsarkitektur |
Vad är det?
- En metod där celler sugs ut ur en palpabel eller bildstyrd resistens med en tunn nål och undersöks cytologiskt.
- Skiljer sig från Mellannålsbiopsi (core needle biopsy), som ger en vävnadscylinder med bevarad arkitektur.
Princip
- Tunn nål (21–25 gauge) förs in i lesionen; celler lossnar genom kapillärkraft och den skjuvning som uppstår när nålen förs fram och tillbaka.
- Aspiration med spruta kan användas men är inte alltid nödvändig — kapillärteknik (“finnålscytologi utan aspiration”) ger ofta mindre blodtillblandning.
- Materialet stryks ut på objektglas, lufttorkas eller fixeras i alkohol och färgas med May-Grünwald-Giemsa respektive Papanicolaou.
Utförande
- Ultraljudsstyrning rekommenderas starkt vid tyreoidea och djupa lymfknutor — ökar träffsäkerheten och minskar andelen icke-diagnostiska prov.
- 2–4 punktioner från olika delar av lesionen ökar representativiteten.
- Överskottsmaterial kan sköljas i vätskemedium för Flödescytometri, Immuncytokemi, odling eller molekylär analys.
- Vid misstänkt Lymfom bör material sparas för flödescytometri — annars räcker inte cytologin.
Tolkning — exempel tyreoidea (Bethesda-systemet)
| Kategori | Benämning | Malignitetsrisk | Åtgärd |
|---|---|---|---|
| I | Icke-diagnostiskt | 5–10 % | Ny punktion |
| II | Benignt | 0–3 % | Uppföljning |
| III | AUS/FLUS | 10–30 % | Ompunktion eller molekylär analys |
| IV | Follikulär neoplasi | 25–40 % | Lobektomi |
| V | Misstänkt malignt | 50–75 % | Kirurgi |
| VI | Malignt | 97–99 % | Kirurgi |
Fallgropar
- Follikulär tyreoideacancer kan inte diagnostiseras cytologiskt — malignitetskriteriet är kapsel- och kärlinvasion, vilket kräver histologi.
- Otillräckligt eller blodigt material ger falskt negativa svar; representativiteten är hela metodens akilleshäl.
- Cystiska lesioner: aspirera vätskan, punktera sedan den solida väggkomponenten.
- Vid misstänkt Sarkom ska FNA undvikas — sticktkanalen kan kontaminera och måste planeras in i framtida resektion. Remittera till sarkomcentrum.
- Vid Feokromocytom är punktion kontraindicerad (risk för hypertensiv kris).
Komplikationer
- Lokal blödning och hematom (vanligast).
- Smärta, vasovagal reaktion.
- Sällsynt: infektion, pneumothorax vid punktion nära pleura, nervskada.
- Risk för tumörspridning i sticktkanalen är mycket låg med tunn nål.
Klinisk pärla
Vid palpabel Lymfadenopati hos vuxen där lymfom misstänks räcker finnålspunktion sällan för diagnos — lymfomklassifikation kräver arkitektur. Gå direkt på kirurgisk extirpation av hel lymfknuta.
Tenta-fokus
Klassisk fråga: varför kan FNA skilja Papillär tyreoideacancer (kärnkaraktäristika: ground glass-kärnor, kärnfåror, inklusioner) men inte follikulär cancer? Svaret är att follikulär cancer definieras av invasion, inte av cellutseende.
Kopplingar
- Cytologi — analysmetoden
- Mellannålsbiopsi — alternativet med bevarad vävnadsarkitektur
- Tyreoideaknöl — vanligaste indikationen
- Lymfadenopati — vanlig indikation med viktiga begränsningar
- Flödescytometri — kompletterande analys på finnålsmaterial
- Papillär tyreoideacancer — diagnos som ställs väl med FNA