Rima glottidis

Kurs: Basvetenskap 3

Typ	Anatomisk struktur i Larynx
Definition	Springan mellan stämbanden och mellan arytenoidbrosken
Storlek	Ca 23 mm hos man, 17 mm hos kvinna vid fonation; upp till 8 cm² vid maximal abduktion
Muskel som öppnar	Musculus cricoarytenoideus posterior — den enda abduktorn
Innervation	Nervus laryngeus recurrens (alla muskler utom m. cricothyroideus)

Läge

• Rima glottidis är den triangulära öppningen mellan de båda Stämbanden (plica vocalis) och arytenoidbrosken.
• Utgör tillsammans med stämbanden glottis och delar larynx i supraglottis (ovanför) och subglottis (nedanför).
• Två delar: pars intermembranacea (främre 3/5, mellan stämbanden) och pars intercartilaginea (bakre 2/5, mellan arytenoidbrosken).
• Är den trängsta punkten i den vuxna luftvägen — hos barn under 8 år är subglottisregionen i cricoidbrosket trängre.

Avgränsningar och relationer

• Ovanför: ventrikelvecken (plica vestibularis, “falska stämband”) och ventriculus laryngis (Morgagnis ficka).
• Nedanför: cavitas infraglottica, avgränsad av cricoidbrosket — den enda kompletta broskringen i luftvägen.
• Bakom: arytenoidbrosken och deras processus vocalis, där stämbandsligamentet fäster.
• Framför: fäste vid thyroidbroskets insida i angulus (Adamsäpplet).

Muskler som styr rima glottidis

Muskel	Funktion	Effekt på rima
M. cricoarytenoideus posterior	Abduktion	Öppnar — enda muskeln med denna funktion
M. cricoarytenoideus lateralis	Adduktion	Stänger pars intermembranacea
M. arytenoideus transversus/obliquus	Adduktion	Stänger pars intercartilaginea
M. thyroarytenoideus / vocalis	Spänner och förkortar	Finjusterar tonhöjd
M. cricothyroideus	Spänner och förlänger	Höjer tonhöjd; innerveras av n. laryngeus superior

Kärl och nerver

• Motorisk innervation: Nervus laryngeus recurrens (gren av Nervus vagus) till alla inre larynxmuskler utom m. cricothyroideus, som innerveras av ramus externus av n. laryngeus superior.
• Sensorik: ovanför stämbanden via n. laryngeus superior (ramus internus), nedanför via n. laryngeus recurrens — grunden för hostreflexen.
• Blodförsörjning: a. laryngea superior (från a. thyroidea superior) och a. laryngea inferior (från a. thyroidea inferior).
• Recurrensnervens förlopp skiljer sig mellan sidorna: höger slingrar runt a. subclavia, vänster runt aortabågen — därför är vänster nerv längre och mer utsatt.

Funktion

• Fonation: adduktion till en smal springa; luftflöde ger Bernoulli-effekt och stämbandsvibration enligt myoelastisk-aerodynamisk teori. Frekvens 100–120 Hz (man) och 200–250 Hz (kvinna).
• Andning: abduktion vid inandning, aktivt driven av m. cricoarytenoideus posterior i fas med diafragma.
• Skydd: reflektorisk adduktion vid sväljning tillsammans med epiglottisfällning förhindrar aspiration.
• Valsalvamanöver: fullständig slutning ger tryckuppbyggnad vid krystning, hosta och tunga lyft.

Klinisk relevans

• Recurrenspares: ensidig ger heshet och svag röst med stämbandet i paramedianläge; dubbelsidig ger inspiratorisk Stridor och livshotande luftvägshinder eftersom båda abduktorerna slutat fungera medan adduktorerna (starkare) håller stämbanden i medellinjen.
• Vanliga orsaker: Tyreoideakirurgi, Lungcancer i vänster hilus, aortaaneurysm, mediastinala tumörer, Struma.
• Intubation: tuben passerar rima glottidis; hos vuxna väljs storlek 7,0–8,0 mm innerdiameter. Bedömning av glottisexponering enligt Cormack–Lehane grad I–IV.
• Laryngospasm: reflektorisk slutning vid ytlig anestesi eller aspiration; behandlas med övertryck, käklyft och vid behov Suxameton.
• Larynxcancer: glottiska tumörer ger tidig heshet och har god prognos — glottis har sparsamt lymfdränage, så metastasering sker sent. Supraglottiska tumörer upptäcks senare och metastaserar tidigt.
• Koniotomi (krikotyreoidotomi): nödluftväg genom membrana cricothyroidea, alltså nedanför rima glottidis — förbi hindret vid glottisk obstruktion.

Klinisk pärla

Glottisk Larynxcancer ger heshet redan vid några millimeters tumör. Heshet som varat mer än 3 veckor hos en rökare ska alltid föranleda laryngoskopi — det är en av de få cancerformer där symtomet kommer i ett verkligt botbart stadium.

Tenta-fokus

M. cricoarytenoideus posterior är den enda muskeln som abducerar stämbanden — den absolut vanligaste anatomifrågan om larynx. Kunna att dubbelsidig recurrenspares är ett akut luftvägshot, och att m. cricothyroideus är den enda larynxmuskeln som inte innerveras av n. laryngeus recurrens.

Kopplingar

• Larynx — organet rima glottidis är en del av
• Nervus laryngeus recurrens — motorisk innervation, kliniskt central
• Recurrenspares — vanligaste patologin med koppling till strukturen
• Intubation — passagen genom rima glottidis
• Koniotomi — nödluftväg nedanför glottis