Ligamentum vocale
Kurs: Basvetenskap 3
Vad är det?
- Ligamentum vocale (stämbandsligamentet) är det elastiska ligament som utgör kärnan i Stämbandet (Plica vocalis).
- Det är den fria övre kanten av Conus elasticus (membrana cricovocalis), den nedre delen av Larynx’ fibroelastiska membran.
- Bildar tillsammans med M. vocalis och överliggande slemhinna den funktionella enheten Stämbandet.
Läge och fästen
- Sträcker sig från Processus vocalis på Cartilago arytenoidea bakåt till insidan av Cartilago thyroidea framtill vid Angulus thyroideus.
- De två stämbandsligamenten avgränsar Rima glottidis — den smalaste delen av vuxnas luftvägar.
- Framtill sammanstrålar de vid Commissura anterior.
- Ovanför ligger Plica vestibularis (falska stämband) med Ligamentum vestibulare, och emellan finns Ventriculus laryngis (Morgagnis ventrikel).
Histologi
- Uppbyggt av tät Elastin och Kollagen typ I och III.
- Ovanpå ligger Lamina propria i tre lager; det ytliga lagret (Reinkes rum) är löst och gelatinöst och möjliggör slemhinnevågen vid fonation.
- Täckt av flerskiktat Skivepitel (till skillnad från övriga larynx som har Respiratoriskt epitel) — anpassning till mekanisk belastning.
- Reinkes rum är kärlfattigt och saknar lymfkärl — därför sprider sig Glottiscancer sent till lymfkörtlar och har god prognos.
Innervation och kärlförsörjning
- Motorisk: N. laryngeus recurrens (gren av N. vagus) innerverar alla inre larynxmuskler utom M. cricothyroideus.
- M. cricothyroideus innerveras av N. laryngeus superiors ramus externus — spänner ligamentet och höjer tonläget.
- Sensorik ovanför stämbanden: N. laryngeus superiors ramus internus. Nedanför: N. laryngeus recurrens.
- Kärlförsörjning via A. laryngea superior (från A. thyroidea superior) och A. laryngea inferior (från A. thyroidea inferior).
Funktion
- Vibrerar vid utandningsluft och genererar Fonation; tonhöjden bestäms av ligamentets spänning, längd och massa.
- Spänning ökas av M. cricothyroideus (högre ton); slappnas av M. thyroarytenoideus/M. vocalis (lägre ton).
- M. cricoarytenoideus posterior är den enda muskeln som abducerar stämbanden — öppnar luftvägen.
- Adduktion vid Sväljning skyddar luftvägen; Valsalva och hoststöt kräver tät glottisslutning.
Klinisk relevans
- Recurrenspares efter Tyreoidektomi, Aortabågsaneurysm eller Lungcancer i hilus ger Heshet; bilateral pares ger Stridor och kan kräva Trakeotomi.
- Vänster N. laryngeus recurrens slingrar under Aortabågen och har längre förlopp → oftare drabbad.
- Reinke-ödem — kroniskt ödem i Reinkes rum hos rökare, ger djup skrovlig röst.
- Stämbandsknottror hos röstkrävande yrken; Stämbandspolyp; Larynxpapillom orsakat av HPV 6 och 11.
- Glottiscancer — heshet är tidigt symtom, vilket ger tidig upptäckt och god prognos.
- Larynxödem vid Anafylaxi och Hereditärt angioödem kan snabbt stänga Rima glottidis.
- Intubation passerar mellan stämbanden — trauma kan ge granulom och synekier.
Klinisk pärla
Heshet som varar mer än tre veckor hos en rökare ska alltid utredas med laryngoskopi — Glottiscancer ger heshet mycket tidigt eftersom även en liten tumör stör vibrationen, och prognosen vid tidig upptäckt är utmärkt just på grund av Reinkes rums kärl- och lymffattighet.
Tenta-fokus
Alla inre larynxmuskler innerveras av N. laryngeus recurrens UTOM M. cricothyroideus (n. laryngeus superior, ramus externus). Enda abduktorn är M. cricoarytenoideus posterior — “posticus, den enda som öppnar”. Bilateral recurrenspares = akut luftvägshot.
Kopplingar
- Stämbandet — den funktionella enhet ligamentet ingår i
- Conus elasticus — membranet vars fria kant ligamentet utgör
- N. laryngeus recurrens — nerven som styr stämbandsrörelsen
- Reinkes rum — det ytliga lagret ovanför ligamentet
- Rima glottidis — öppningen mellan stämbanden