Trakeotomi
Kurs: Basvetenskap 3
| Typ | Kirurgisk luftvägsprocedur |
| Princip | Öppning i Trakea mellan 2:a–4:e broskringen med inlagd kanyl |
| Vanligaste indikation | Långvarig Respiratorbehandling (>10–14 dygn) |
| Metoder | Öppen kirurgisk vs. perkutan dilatationstrakeotomi (PDT) |
| Nyckelrisk | Blödning, felläge, tracheoinnominatfistel |
Vad är det?
- Trakeotomi = kirurgiskt anlagd öppning (stoma) genom halsens framsida in i trakea, där en kanyl läggs in för att säkra luftvägen distalt om larynx.
- Trakeotomi = ingreppet; trakeostomi = den bestående öppningen. Skiljs från Koniotomi (cricothyreotomi) som görs akut genom lig. cricothyroideum.
Anatomi och läge
- Snittet läggs typiskt i medellinjen mellan 2:a och 4:e trakealringen, ca 2 cm nedom Cartilago cricoidea.
- Strukturer som passeras: hud, subkutis, platysma, linea alba cervicalis mellan de infrahyoidala musklerna, istmus av Tyreoidea (delas eller retraheras nedåt).
- Riskstrukturer: v. jugularis anterior, plexus thyroideus impar, a. thyroidea ima (10 % av befolkningen), Nervus laryngeus recurrens i tracheoesofageala fåran, pleurakupolen hos barn.
Indikationer
| Indikation | Kommentar |
|---|---|
| Långvarig ventilatorbehandling | Vanligast på Intensivvårdsavdelning; minskar sedationsbehov, dödrum och larynxskada |
| Övre luftvägsobstruktion | Tumör i larynx/farynx, bilateral Stämbandspares, svår Angioödem |
| Sekretstagnation | Neuromuskulär sjukdom, Amyotrofisk lateralskleros, hög ryggmärgsskada |
| Aspirationsskydd | Svår Dysfagi med recidiverande aspirationspneumoni |
| Planerad vid huvud-halskirurgi | Temporär säkring vid förväntad postoperativ svullnad |
Utförande
- Perkutan dilatationstrakeotomi (PDT): Seldingerteknik med successiv dilatation, görs på IVA under Bronkoskopi-kontroll. Snabbare, mindre sårinfektion.
- Öppen kirurgisk: på operation, föredras vid svår anatomi, tjock hals, koagulopati, barn och vid palpabel struma.
- Absolut kontraindikation för PDT hos barn — öppen teknik gäller.
Komplikationer
| Tidpunkt | Komplikation |
|---|---|
| Peroperativt | Blödning, felläge (paratrakealt), pneumothorax, trakealbakväggsskada |
| Tidigt (<7 d) | Kanyldislokation, stomainfektion, subkutant emfysem, ockluderande sekretplugg |
| Sent | Trakealstenos, granulom, tracheoesofageal fistel, tracheoinnominatfistel |
- Tracheoinnominatfistel (mot truncus brachiocephalicus) är sällsynt (<1 %) men har mycket hög mortalitet; sentinelblödning föregår ofta massiv blödning.
- Trakealstenos uppstår hos upp till 10 % efter dekanylering, oftast på stomanivå eller kuffnivå.
Skötsel
- Fuktning av inandningsluft är obligat — trakeotomi kringgår näsans luftkonditionering.
- Innerkanyl byts/rengörs flera gånger per dygn; ytterkanyl vid behov, första bytet först efter att kanalen mognat (≥5–7 dygn).
- Talventil (t.ex. Passy-Muir) kräver avkuffad kanyl och fri passage förbi kanylen.
Klinisk pärla
Vid akut andningsnöd hos trakeotomerad patient: tänk DOPE — Dislokation, Obstruktion (sekret), Pneumothorax, Equipment failure. Sug först, ta ut innerkanylen, försök passera sugkateter. Går sugkatetern inte ner är kanylen felplacerad tills motsatsen bevisats.
Tenta-fokus
Skilj trakeotomi (elektiv/semiakut, mellan ring 2–4) från koniotomi (akut “can’t intubate, can’t oxygenate”, genom membrana cricothyroidea). Kom ihåg att kanylen ligger distalt om stämbanden — patienten kan inte tala med kuffad kanyl, och att sätta talventil på kuffad kanyl kan orsaka livshotande utandningshinder.
Kopplingar
- Trakea — organet ingreppet utförs på
- Koniotomi — den akuta alternativa luftvägen
- Larynx — kringgås av trakeotomin
- Nervus laryngeus recurrens — riskstruktur vid ingreppet
- Tyreoidea — istmus ligger direkt över trakealringarna 2–4