N. laryngeus recurrens
Kurs: Basvetenskap 3
| Typ | Motorisk och sensorisk gren av N. vagus (KN X) |
| Nyckelfynd | Innerverar alla inre larynxmuskler utom M. cricothyroideus; asymmetriskt förlopp |
| Behandling | Skada ger Heshet/stämbandspares; bilateral skada kan kräva Trakeotomi |
Läge och förlopp
- Avgår från N. vagus i toraxapertur och vänder (recurrerar) uppåt i fåran mellan Trakea och Esofagus (sulcus tracheoesophagealis).
- Höger sida: slingrar runt A. subclavia och har ett kortare, mer lateralt och variabelt förlopp.
- Vänster sida: slingrar runt Aortabågen distalt om Ligamentum arteriosum och har därför ett betydligt längre förlopp genom mediastinum.
- Asymmetrin är embryologisk: nerverna fastnar kaudalt om den sjätte aortabågen, som på höger sida degenererar (kvar blir fjärde bågen = a. subclavia) men på vänster sida kvarstår som ductus arteriosus.
- I halsen passerar nerven i nära relation till A. thyroidea inferior och till Berrys ligament vid Tyreoideas bakre kapsel — det kirurgiskt farligaste stället.
- Icke-recurrerande laryngeal nerv förekommer hos ca 0,5–1 % på höger sida, alltid tillsammans med Arteria lusoria (aberrant a. subclavia dextra).
Kärl och nerver
- Följer nära A. thyroidea inferior; relationen (framför, bakom eller mellan grenarna) varierar och kan inte förutsägas — nerven måste identifieras visuellt.
- Blodförsörjs av små grenar från a. thyroidea inferior.
- Terminalgrenen kallas ibland n. laryngeus inferior efter passage under M. constrictor pharyngis inferior.
Funktion
| Komponent | Innervationsområde |
|---|---|
| Motorisk | Alla inre larynxmuskler utom m. cricothyroideus: M. cricoarytenoideus posterior (enda abduktorn), lateralis, thyroarytenoideus, arytenoideus |
| Sensorisk | Slemhinnan nedom stämbandsnivå (rima glottidis) |
| Parasympatisk | Körtlar i trakea och övre esofagus |
| Övrigt | Grenar till övre esofagus och trakeas muskulatur |
- M. cricothyroideus innerveras istället av ramus externus av N. laryngeus superior — den spänner stämbanden och ger hög tonhöjd.
- Slemhinnan ovanför stämbanden får sin sensorik från ramus internus av n. laryngeus superior — afferent skänkel i Hostreflexen.
Klinisk relevans
- Unilateral pares: Heshet, luftig röst, svag hoststöt, sväljningssvårighet med hosta vid dryck. Stämbandet står i paramedian position; kontralaterala bandet kompenserar ofta över tid.
- Bilateral pares: båda banden i paramedianläge → Inspiratorisk stridor och andningshinder trots relativt bevarad röst. Akut livshotande, kan kräva Trakeotomi.
- Orsaker: Tyreoideakirurgi (vanligaste iatrogena, 1–2 % permanent skada), Lungcancer i vänster hilus, Mediastinala lymfkörtelmetastaser, Aortaaneurysm (Ortners syndrom), Esofaguscancer, intubationstrauma, Neuritis efter virusinfektion.
- Vänster nerv drabbas oftare av intratorakal patologi just på grund av sitt långa förlopp under aortabågen.
- Intraoperativ nervmonitorering (IONM) med stimulering och EMG används rutinmässigt vid tyreoideakirurgi.
- Diagnos ställs med Laryngoskopi; vid oklar orsak görs DT från skallbas till aortabågen för att följa hela nervens förlopp.
Klinisk pärla
Nydebuterad heshet hos en rökare över 40 år som varat mer än tre veckor ska utredas med både laryngoskopi och DT torax — vänstersidig stämbandspares kan vara första tecknet på en central lungtumör.
Tenta-fokus
Två klassiska frågor: (1) Varför är vänster nerv längre? Sjätte aortabågen kvarstår till vänster som ductus arteriosus. (2) Vilken muskel innerveras INTE av recurrensnerven? M. cricothyroideus — n. laryngeus superior, ramus externus.