Epiglottit
Kurs: Basvetenskap 6
Vad är det?
- Akut bakteriell inflammation i epiglottis och intilliggande supraglottiska strukturer (aryepiglottiska veck, arytenoidbrosk) — därför även kallad supraglottit.
- Ett luftvägsnödläge där snabbt tilltagande svullnad kan blockera larynxingången helt.
- Har gått från att vara en barnsjukdom till att i dag främst drabba vuxna.
Etiologi
- Historiskt dominerade Haemophilus influenzae typ b (Hib) hos barn 2–7 år — incidensen har fallit över 95 % sedan Hib-vaccinet infördes (Sverige 1993).
- Idag hos vuxna: Streptococcus pyogenes (GAS), Streptococcus pneumoniae, Staphylococcus aureus, Haemophilus influenzae non-typeable.
- Icke-infektiösa orsaker: termisk skada (het dryck, cracköverdosering), kemisk skada, Angioödem, Kaustisk skada.
- Riskgrupper: ovaccinerade barn, Immunsuppression, Diabetes mellitus.
Patofysiologi
- Bakterier invaderar det lösa submukosala rummet i supraglottis, som saknar fast förankring till underliggande brosk → snabb ödemutveckling.
- Svullen epiglottis faller bakåt/nedåt över glottisöppningen vid inandning.
- Manipulation, grät och ryggläge kan utlösa komplett obstruktion — därav de strikta handläggningsreglerna.
Klinisk bild
- De klassiska fyra D: Dysfagi, Dysfoni (dämpad “hot potato voice”), Dyspné, dregling.
- Snabbt insjuknande (timmar) med hög Feber, intensiv halssmärta som är oproportionerlig mot fynden i svalget, uttalat allmänpåverkat barn.
- Tripodställning/sniffing position: sitter framåtlutad med utsträckt hals och öppen mun.
- Inspiratorisk stridor är ett SENT och alarmerande tecken — betyder att lumen är kraftigt förträngd.
- Frånvaro av skällhosta skiljer från Pseudokrupp (viral laryngotrakeit), där patienten dessutom är mindre allmänpåverkad och förloppet långsammare.
Handläggning
- Rör inte svalget! Ingen spatelundersökning, inga blodprov, ingen venväg innan luftvägen är säkrad — särskilt hos barn.
- Låt barnet sitta i förälderns knä, ge syrgas passivt, håll patienten lugn.
- Larma omedelbart Anestesi och ÖNH — intubation i operationssal i inhalationsanestesi med beredskap för Trakeotomi/Konikotomi.
- Efter säkrad luftväg: Blododling, Cefotaxim eller Ceftriaxon intravenöst i 7–10 dagar; överväg Kortikosteroider (omdiskuterad nytta) och Adrenalin inhalation.
- Vid Hib: Rifampicin-profylax till ovaccinerade hushållskontakter under 4 år.
Diagnostik
- Diagnosen är klinisk. Vid stabil vuxen patient: flexibel nasofaryngoskopi under beredskap.
- Lateral halsröntgen kan visa “thumbprint sign” (förstorad epiglottis) — men röntgen fördröjer och ska aldrig prioriteras före luftvägssäkring.
- Differentialdiagnoser: Pseudokrupp, Peritonsillit, Retrofaryngeal abscess, Främmande kropp, Difteri, Angioödem, Ludwigs angina.
Klinisk pärla
Halssmärta som är påfallande värre än vad man ser vid svalginspektion, hos en vuxen med feber och snabbt förlopp, ska väcka misstanke om epiglottit även om svalget ser normalt ut — inflammationen sitter nedanför det man kan se med ficklampa.
Tenta-fokus
Klassisk tentafråga är differentiering epiglottit vs Pseudokrupp: bakteriell/supraglottisk/dregling/ingen hosta/timmar vs viral/subglottisk/skällhosta/dagar. Och regeln att man aldrig undersöker svalget på ett misstänkt epiglottitbarn utan luftvägsberedskap.
Kopplingar
- Haemophilus influenzae — historiskt dominerande agens
- Hib-vaccin — orsaken till att sjukdomen nästan försvann hos barn
- Pseudokrupp — viktigaste differentialdiagnos
- Meninger — Hib orsakar också Meningit