Adrenalin

Kurs: Basvetenskap 2, Basvetenskap 4

Vad är det?

Adrenalin (epinefrin) är binjuremärgens katekolaminhormon som snabbt höjer blodsockret vid akut stress (“fight-or-flight”).

Detaljer

  • Struktur: katekolamin (aminhormon), härledd frĂĄn aminosyran tyrosin, innehĂĄller en katekolgrupp (bensenring med tvĂĄ hydroxylgrupper) och en amin
  • Produktion: frisätts frĂĄn binjuremärgen
  • Vattenlösligt, verkar via membranreceptorer (adrenerga receptorer, GPCR), snabb effekt
  • Stimulerar: glykogenolys i lever och muskel (se Glykogenolys), glukoneogenes i levern, lipolys i fettväv
  • Hämmar: insulinfrisättning (indirekt), glykogenes – men hämmar inte glykolysen (till skillnad frĂĄn glukagon), eftersom musklerna behöver energi direkt
  • Signalering: β-adrenerga receptorer → Gs → ökat cAMP → PKA (liknar Glukagons signalering i levern); α1-adrenerg receptor → Gq → PLC aktiveras → IP3/DAG → ökat Ca2+ → PKC (förstärker kontraktion); α2-adrenerg receptor → Gi → hämmar cAMP
  • I glukosmetabolismen är β-adrenerg (Gs) signalering mest relevant
  • Bildning (Katekolaminsyntes): Tyrosin tas upp av de kromaffina cellerna i Binjuremärgen → tyrosinhydroxylas → L-dopa → AADC → Dopamin → tas upp i kromaffint granulat via VMAT1 → DBH → Noradrenalin → transporteras ut i cytosolen → PNMT omvandlar noradrenalin till adrenalin (endast i binjuremärgens kromaffina celler, inte i sympatiska nervterminaler) → adrenalin ĂĄterupptas i granula via VMAT1 och lagras till exocytos utlöses av en aktionspotential. Binjuremärgen producerar mest adrenalin (~80%) och mindre noradrenalin (~20%).
  • Frisättning styrs av: preganglionära sympatiska fibrer som frisätter acetylkolin (ACh), vilket binder nikotinreceptor-2 pĂĄ de kromaffina cellerna (“feokromocyterna”) och stimulerar produktion/frisättning av adrenalin. Detta utgör SA-axeln (Sympathetic-Adrenal axeln), kroppens snabba, kortvariga stressvar. HPA-axeln (via kortisol) har en permissiv effekt pĂĄ α1-receptorn och ökar syntesen av katekolaminer vid mer lĂĄngvarig stress.
  • Receptorer: β1 (hjärtmuskel), β2 (lungor, GI, lever, uterus, glatt kärlmuskulatur), β3 (fettceller/brunt fett) samt α1 (glatt muskulatur, hjärta, lever) och α2 (trombocyter, kärl, nervterminaler, pankreatiska öar) – adrenalin binder framför allt β1 och β2, se Beta-adrenerga receptorer och Alfa-adrenerga receptorer.
  • Nedbrytning: enzymet COMT omvandlar adrenalin till metanefrin, som via MAO vidare omvandlas till vanillylmandelsyra (VMA); utsöndras i urinen och kan mätas kliniskt.

Tenta-fokus

Kunna syntesvägen med korrekta enzymer (TH → AADC → DBH → PNMT) och att PNMT-steget som ger adrenalin endast finns i binjuremärgens kromaffina celler, inte i sympatiska nervterminaler (där bara noradrenalin bildas).

Klinisk pärla

En katekolaminproducerande tumör i binjuremärgens kromaffina celler kallas Feokromocytom och ger kraftigt förhöjda nivåer av adrenalin/noradrenalin och deras metaboliter (metanefrin, normetanefrin, VMA).

Kopplingar

Relaterat: Modul 5 - Metabolism I, Glukagon, Glykogenolys, Binjuremärgen, Katekolaminsyntes, Noradrenalin, Feokromocytom, SA-axeln, HPA-axeln