Beta-adrenerga receptorer
Kurs: Basvetenskap 4
Vad är det?
Beta-adrenerga receptorer (β-AR) är G-proteinkopplade receptorer (GPCR) för Katekolaminer, framför allt viktiga för effekten av Adrenalin. De finns i tre subtyper (β1, β2, β3) med olika vävnadslokalisation och effekt.
Detaljer
- Samtliga β-receptorer är kopplade till Gs → aktiverar adenylatcyklas (AC) → ökat cAMP → aktiverar PKA; ger genomgående excitatorisk (stimulatorisk) effekt.
- β1-AR: finns huvudsakligen i hjärtmuskeln (även njurar). Ökar hjärtfrekvens och kontraktionskraft, stimulerar reninfrisättning från njurarna.
- β2-AR: finns i lungor, GI-kanalen, lever, uterus och glatt muskulatur i kärl. Ger till stor del inhibitoriska effekter på glatt muskulatur (bronkodilatation, kärldilatation, relaxation av uterus och viscerala organväggar) trots stimulatorisk receptorsignalering.
- β3-AR: finns i fettceller och brunt fett, stimulerar lipolys.
- Adrenalin binder framför allt till β1- och β2-receptorer och ger excitatoriska effekter, men även Dopamin kan binda till egna receptorer (D1, D2) och ge excitatorisk respektive inhibitorisk effekt.
Klinisk pärla
β2-agonister (t.ex. vid astma) utnyttjar just β2-receptorns bronkodilaterande effekt i luftvägarnas glatta muskulatur, medan β1-selektiva blockerare används för att sänka hjärtfrekvens/kontraktilitet utan att lika starkt påverka luftvägarna.
Kopplingar
Relaterat: Alfa-adrenerga receptorer, Adrenalin, Katekolaminsyntes, Binjuremärgen