Tillväxthormon

Kurs: MDBI, Basvetenskap 4 Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 08 Njurmarkörer och Urindiagnostik, 11 Diabetes, Lipidrubbningar och Hjärtmarkörer

Vad är det?

Tillväxthormon (growth hormone, GH) är ett peptidhormon som insöndras från framloben i hypofysen. Det styr längdtillväxt hos barn och har hos vuxna framför allt metabola effekter — bland annat sådana som kan ge ketonuri och påverka glukosomsättningen.

Mekanism

  • Sekretionen är pulsatil och styrs av hypotalamiskt GHRH (stimulerande) och somatostatin (hämmande), med toppar under djupsömn och vid fysisk ansträngning.
  • Många av tillväxteffekterna medieras indirekt via IGF-1 som bildas i levern.
  • Metabolt är GH antiinsulinärt: det ökar lipolysen och frisättningen av fria fettsyror, stimulerar glukoneogenesen och minskar perifert glukosupptag → tendens till Hyperglykemi och Insulinresistens.
  • Den ökade fettsyranedbrytningen i levern ger överskott av Acetyl-CoA och därmed ökad bildning av ketonkroppar.

Klinisk relevans & Diagnostik

  • I urindiagnostiken förklarar detta varför ökad insöndring av tillväxthormon eller Glukokortikoider anges som en orsak till ökade ketonkroppar — vid sidan av bristande kolhydrattillförsel (svält, Anorexi, kräkningar) och ökad metabolism (Tyreotoxikos, feber).
  • Ketonfältet på urintestremsa bygger på nitroprussidreaktionen med acetoacetat och reagerar inte med aceton eller betahydroxysmörsyra. Avläsningstid 40 sekunder.
  • Eftersom enstaka GH-värden är svårtolkade pga. den pulsatila sekretionen används i praktiken IGF-1 samt stimulerings- eller hämningstest vid frågeställning om GH-brist respektive akromegali.
  • Långvarigt GH-överskott ger diabetesliknande glukosrubbning och är en av de endokrina orsakerna till sekundär Hyperglykemi.

Fysiologi och reglering

  • GH (somatotropin) är en peptid från hypofysens framlob. Frisättningen stimuleras av GHRH och hämmas av somatostatin, båda bildade i Hypotalamus och transporterade via portakretsloppet — se GH-IGF1-axeln.
  • Pulsatiliteten är avgörande för tolkningen: GH har kraftig dygnsrytm med pulser främst nattetid, och mellan pulserna faller nivån till omätbar. Ett enstaka GH-värde är därför diagnostiskt värdelöst — man mäter i stället IGF-1, som är stabilt, eller använder belastningstester.
  • Målorganet är främst levern, där IGF-1 bildas. IGF-1 förmedlar merparten av GH:s tillväxteffekter men har även egna.
  • GH har dessutom direkta effekter via GH-receptorn, oberoende av IGF-1: det är lipolytiskt och höjer glukos tillsammans med kortisol, glukagon och adrenalin. Vid höga nivåer ses vätskeretention.
  • Brist: utebliven längdtillväxt hos barn, nedsatt muskelmassa, ändrad fettfördelning och ökad risk för benskörhet.
  • Överproduktion: Akromegali hos vuxna, gigantism hos barn — oftast av ett Hypofysadenom.
  • Substitution ges subkutant på kvällen, för att efterlikna den fysiologiska nattliga pulsen.

Kopplingar

Relaterat: Hypofys, Glukokortikoider, Ketonkroppar, Ketonuri, Hyperglykemi, Insulinresistens, Tyreotoxikos, Acetyl-CoA