Adenohypofys
Kurs: Basvetenskap 5 Moment 1
| Typ | Endokrin körtel (anatomi/fysiologi) |
| Nyckelfakta | Främre hypofysloben; ektodermalt ursprung; styrs av hypotalama frisättningshormoner |
Vad är det?
- Adenohypofysen är den främre delen av hypofysen och utgör dess körtelvävnad.
- Bildas embryologiskt av Rathkes ficka, en utväxt från det orala ektodermet.
- Producerar och utsöndrar sex huvudsakliga peptidhormoner.
Hormoner
- TSH → stimulerar Sköldkörteln.
- ACTH → stimulerar binjurebarkens kortisolproduktion.
- FSH och LH (gonadotropiner) → styr gonaderna.
- Prolaktin → mjölkproduktion.
- GH → tillväxt och metabolism.
Reglering
- Styrs av hypotalama hormoner via hypofysära portådersystemet (ej nervbanor).
- Frisättande: TRH, CRH, GnRH, GHRH.
- Hämmande: Somatostatin (GH) och Dopamin (prolaktin – tonisk hämning).
- Negativ feedback från perifera målorganshormoner reglerar utsöndringen.
Klinisk relevans
- Hypofysadenom kan ge hormonöverskott (t.ex. Prolaktinom, Akromegali) eller hormonbrist.
- Sheehans syndrom: postpartum hypofysnekros med panhypopituitarism.
Klinisk pärla
Prolaktin står under tonisk DOPAMIN-hämning. En hypofysstjälk-kompression frigör prolaktin från hämning och ger lätt hyperprolaktinemi (“stalk effect”).
Tenta-fokus
Skilj adenohypofys (ektoderm, portådersystem, egen hormonsyntes) från neurohypofysen (neuroektoderm, axonala banor, lagrar ADH/oxytocin).
Kopplingar
- Hypotalamus — överordnad styrning
- Neurohypofys — bakre loben, annat ursprung
- Rathkes ficka — embryologiskt ursprung