Neurohypofys
Kurs: MDBI
| Typ | Bakre hypofysloben (pars nervosa) — nervvävnad |
| Nyckelfynd | Lagrar och frisätter ADH (vasopressin) och oxytocin |
| Ursprung | Nedväxt av diencefalon (till skillnad från adenohypofysen) |
Vad är det?
- Neurohypofysen (bakre hypofysloben) är en förlängning av nervsystemet: den består av axonändar från neuron i hypotalamus (nucleus supraopticus och nucleus paraventricularis) samt gliaceller (pituicyter).
- Den producerar inga egna hormoner utan lagrar och frisätter hormoner som bildas i hypotalamus och transporteras ned via hypotalamo-hypofysära tracten.
Funktion
- ADH (vasopressin): ökar vattenåterresorption i njurens samlingsrör via akvaporin-2; frisätts vid ökad plasmaosmolalitet och hypovolemi.
- Oxytocin: kontraktion av uterus under förlossning och myoepitelceller vid amning (utdrivningsreflex).
- Frisättning sker genom neurosekretion (aktionspotential → Ca²⁺-beroende exocytos av neurosekretoriska granula).
Klinisk betydelse
- Diabetes insipidus (central): brist på ADH (skada på hypotalamus/stjälk/neurohypofys) → stora mängder utspädd urin, hypernatremi.
- SIADH: olämpligt hög ADH → vattenretention och hyponatremi.
- På MR ses normalt en “bright spot” (ljus baklob) som kan saknas vid central diabetes insipidus.
Tenta-fokus
Neurohypofysen tillverkar inte hormoner — den frisätter ADH och Oxytocin som bildas i hypotalamus. Skada → central diabetes insipidus; överskott → SIADH.
Klinisk pärla
Bakloben är “hjärnan förlängd” (neural), framloben är “körtel” (epitelial). Därför drabbas neurohypofysfunktion vid stjälk-/hypotalamusskador snarare än vid rena adenohypofystumörer.
Kopplingar
- ADH — hormonet för vattenbalans som frisätts här
- Oxytocin — det andra neurohypofyshormonet
- Hypotalamus — bildningsplatsen för hormonerna
- Diabetes insipidus — sjukdom vid ADH-brist
- Adenohypofys — kontrast: den hormonproducerande framloben