Binjure
Kurs: Basvetenskap 3, MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 06 Endokrinologi - Hormondiagnostik
Vad är det?
(Lat. Glandula suprarenalis) Binjuren, en endokrin körtel belägen ovanpå respektive njure (Njure).
Detaljer
| Läge | Retroperitonealt på njurens övre pol, inom fascia renalis (Gerota) men skild av ett septum |
| Form | Höger triangulär/pyramidformad, vänster halvmåneformad |
| Artärer | Tre källor: aa. suprarenales superiores (a. phrenica inferior), media (direkt från aorta), inferiores (a. renalis) |
| Vener | En per sida: höger kort → Vena cava inferior; vänster → v. renalis sinistra |
| Vikt | ca 4 g vardera |
| Lager | Ursprung | Produkt | Reglering |
|---|---|---|---|
| Zona glomerulosa | Mesoderm | Aldosteron | RAAS-systemet, K⁺ |
| Zona fasciculata | Mesoderm | Kortisol | ACTH |
| Zona reticularis | Mesoderm | DHEA, androgener | ACTH |
| Medulla | Neurallist | Adrenalin, noradrenalin | Preganglionär sympatikus (n. splanchnicus major) |
- Minnesregel för barken: GFR = Salt, Sugar, Sex — “the deeper you go, the sweeter it gets”.
- Medullan är en modifierad sympatisk ganglion — kromaffincellerna är postganglionära neuron utan axon, direktinnerverade av preganglionära fibrer. Därför verkar adrenalinfrisättning inom sekunder.
Tenta-fokus
Feokromocytom — “rule of 10”: 10 % bilaterala, 10 % extraadrenala (paragangliom), 10 % maligna, 10 % ärftliga (MEN2A/2B, von Hippel-Lindau, NF1). Klassisk triad: huvudvärk, svettning och palpitationer med episodisk hypertoni. Diagnos med fria metanefriner i plasma. Alfablockad (fenoxibensamin) måste ges före betablockad — annars ohämmad alfastimulering och hypertensiv kris.
Klinisk pärla
Vid Binjurebarksvikt (Addisons sjukdom) ses hyperpigmentering eftersom POMC, förstadiet till ACTH, också ger MSH. Vid sekundär svikt (hypofysär) saknas pigmenteringen — och aldosteron är bevarat, eftersom det styrs av RAAS och inte ACTH.
Kliniska kopplingar
Klinisk kemi
- Binjuren är ett av de organ som ger endokrin sjukdom (tillsammans med Tyreoidea, Paratyreoidea, Pankreas, Hypofys och Gonader). Utredningen sker i två steg: först funktionsdiagnostik med labprover, därefter lokalisationsdiagnostik med bilddiagnostik (Datortomografi, Ultraljud, Magnetkameraundersökning).
- Största andelen endokrin hypertoni utgår från binjurarna. Sekundära hypertoniformer kan utgöra 10–20 % av all hypertoni och är viktiga att identifiera eftersom flera kan botas.
- Kortisolöverskott (Cushings syndrom): screening med urinkortisol i dygnsmängd (låg sensitivitet, missar lindriga fall och fungerar dåligt vid nedsatt njurfunktion), Dexametasonhämningstest (känsligare men ca 30 % falskt positiva hos friska) eller Salivkortisol före sänggående (hög sensitivitet, kan tas i hemmet). Därefter P-ACTH: lågt → kortisolproducerande binjureadenom; högt/normalt → Cushings sjukdom eller ektopisk produktion.
- Kortisolbrist (Addisons sjukdom, primär binjurebarkssvikt): brist på Kortisol, Aldosteron och Androgener. Provpaket: P-Na, P-K, P-Kreatinin, P-Glukos, P-CRP och P-Kortisol.
| P-Kortisol, morgonvärde kl 08–09 | Tolkning |
|---|---|
| > 350 nmol/L (ostressat prov) | Motsäger vanligen kortisolbrist |
| < 140 nmol/L (Karolinska: < 100 nmol/L) | Talar för kortisolbrist |
| Däremellan | Gråzon → Synacthentest |
- Synacthentest: Synacthen i.v. som engångsdos, prov före samt 30 och/eller 60 min efter. Stimulerat kortisol > 450–500 nmol/L (metodberoende) = normal binjurebarksfunktion. Kan göras när som helst på dygnet. Förhöjt P-ACTH > 2× normalvärde bekräftar primär svikt.
- Primär aldosteronism (vanligaste orsaken till endokrin hypertoni): kardinalfyndet är lågt Renin medan Aldosteron kan vara normalt eller förhöjt. Tidigast detekterbara störningen är en förhöjd aldosteron/renin-kvot — därför mäts P-Aldosteron och P-Renin tillsammans.
- Feokromocytom (binjuremärgen): P-Metoxykatekolaminer är förstahandsanalys, sensitivitet 98 %, specificitet 87 %.
- Preanalytiskt: Kortisol har uttalad dygnsvariation — P-kortisol tas kl 08–09, salivkortisol tvärtom på kvällen. Stress och akut sjukdom höjer kortisol. Graviditet och Östrogenbehandling/P-piller ger falskt förhöjt P-kortisol. Exogent kortison måste efterfrågas i anamnesen före provtagning.
Klinisk pärla
Vid misstänkt Addisonkris hos en svårt sjuk patient: ta proverna direkt oavsett klockslag och starta behandling utan att invänta svar. Referensintervall för kortisol är sällan till hjälp eftersom variationen är så stor — man använder kliniska beslutsgränser, och de är metodberoende.
Kopplingar
Relaterat: Modul 3 - Buk och bäcken, Njure, Arteria et vena renalis, Kortisol, ACTH, Addisons sjukdom, Primär aldosteronism