Cushings Syndrom (Paraneoplastiskt)
Kurs: Basvetenskap 5 Moment 1, Basvetenskap 4, MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 06 Endokrinologi - Hormondiagnostik
Vad är det?
Cushings syndrom kan uppstå som ett paraneoplastiskt syndrom när en tumör ektopiskt producerar ACTH, klassiskt vid småcellig lungcancer. Mb Cushing är en specifik form som orsakas av ett hypofysadenom med överproduktion av ACTH, vilket leder till för mycket Kortisol (endogen hyperkortisolism).
Mekanism
Tumörceller (t.ex. neuroendokrina celler i småcellig lungcancer) kan producera och frisätta ACTH okontrollerat, oberoende av kroppens normala hypotalamus-hypofys-binjure-reglering (se HPA-axeln). Detta driver okontrollerad kortisolproduktion från binjurebarken. Vid Mb Cushing sitter istället den överproducerande källan i hypofysen (hypofysadenom); vid ektopiskt Cushing produceras ACTH någon annanstans än hypofysen.
Klinisk relevans & Diagnostik
Ger klassiska Cushing-symtom: förändrad kroppssammansättning (bukfetma, moon-face, buffalo hump, supraklavikulär utfyllnad), muskelatrofi/muskelsvaghet, ökad behåring (hirsutism), hudförändringar och hudbristningar (pga ACTH-driven melaninproduktion och kortisolnedbrytning av proteiner), lättare att blöda, benskörhet (stimulerar osteoklaster), hypertoni, hyperglykemi och hypokalemi, diabetes mellitus typ 2, nedsatt minne och psykiska symtom, blodpropp. Debuterar ofta snabbare och mer uttalat vid ektopisk (paraneoplastisk) produktion än vid primära orsaker, eftersom ACTH-produktionen från tumören är helt okontrollerad.
Behandling av Mb Cushing: opererar bort tumörerna även om godartade, strålbehandlar om man inte får bort tumören, steroidsynteshämmare ges om patienten har andra sjukdomar eller väntar på operation.
Klinisk pärla
Paraneoplastiska syndrom uppstår genom substanser (hormoner, cytokiner) som tumören producerar, snarare än genom tumörens fysiska läge eller lokala trycksymtom – detta är den definierande egenskapen för alla paraneoplastiska syndrom.
Klinisk kemi
- Kliniskt kemiskt skiljs endogent Cushings syndrom (kroppseget kortisolöverskott, t.ex. ACTH-producerande hypofysadenom eller kortisolproducerande binjureadenom) från det betydligt vanligare exogent Cushings syndrom orsakat av långvarig Kortisonbehandling.
- Viktig differentialdiagnos: Pseudocushingsyndrom — Alkoholism, svår Fetma, Ångest och Depression kan ge en Cushingliknande klinisk bild utan sann hyperkortisolism.
- Utredningen inleds alltid med läkemedelsanamnes avseende kortisonpreparat, innan biokemisk screening.
Screeningtest för hyperkortisolism:
| Test | Egenskaper |
|---|---|
| Dygnsurin-kortisol | Vanligast använda screeningtestet i primärvården. Låg sensitivitet — kan vara normalt vid lindrigare sjukdom och vid nedsatt njurfunktion |
| Dexametasonhämningstest | Betydligt känsligare, men ca 30 % av patienter utan Cushings syndrom får falskt positivt test |
| Salivkortisol (provtagning kvällen) | Hög sensitivitet, även vid lindrig hyperkortisolism |
- Vid bekräftad hyperkortisolism görs nivådiagnostik med P-ACTH:
| P-ACTH | Tolkning |
|---|---|
| Lågt | Kortisolproducerande binjuretumör (ACTH supprimerat) → Datortomografi av binjurarna |
| Högt eller normalt | Cushings sjukdom (hypofysadenom) eller ektopisk ACTH-produktion |
- Lindrig autonom hyperkortisolism (tidigare “subkliniskt Cushings syndrom”) kan förekomma vid Binjureincidentalom.
Tenta-fokus
Sensitivitet vs specificitet i Cushingscreening: urinkortisol = låg sensitivitet, Dexametasonhämningstest = hög sensitivitet men 30 % falskt positiva hos friska, Salivkortisol kvällstid = hög sensitivitet även vid lindrig sjukdom. Ett normalt/högt ACTH vid bekräftad hyperkortisolism är inte lugnande — det pekar mot Cushings sjukdom eller ektopisk produktion, inte mot binjuretumör.
Kopplingar
Relaterat: Småcellig lungcancer, 04 Lungor, Cancerkakexi, Hyperkalcemi, Lambert-Eaton syndrom, Polycytemi, HPA-axeln, ACTH, Kortisol, Dexametasonhämningstest, Dygnsurin-kortisol, Salivkortisol