Kortisol (Fettomfördelning)
Kurs: Basvetenskap 5 Moment 2, Basvetenskap 2, Basvetenskap 4
Vad är det?
Kortisol är binjurebarkens viktigaste glukokortikoid och stresshormon, som förutom sina många andra effekter även omfördelar fett till buken och ökar insulinresistens. Det är ett steroidhormon härlett från kolesterol, med en fyraringad steroidhormonstruktur, som frisätts från binjurebarken (zona fasciculata).
Mekanism
Kroniskt förhöjt kortisol (t.ex. vid Cushings syndrom, eller kronisk stress) stimulerar specifikt visceral fettinlagring (till skillnad från subkutan), samtidigt som det direkt motverkar insulinets effekt i lever och muskel, vilket driver hyperglykemi. Eftersom kortisol är fettlösligt kan det passera cellmembranet och binda till intracellulära glukokortikoidreceptorer (GR) i cytoplasman, som sedan transporteras in till cellkärnan och aktiverar glukokortikoidreceptor responsive element (GRE), vilket leder till transkription av antiinflammatoriska mediatorer (t.ex. Annexin-1) — till skillnad från insulin och glukagon som är vattenlösliga peptidhormoner och binder membranreceptorer.
I glukosmetabolismen stimulerar kortisol Glukoneogenes i levern och proteinkatabolism (proteolys, frigör aminosyror som substrat för glukoneogenesen, t.ex. via Glukos-alanin-cykeln) samt lipolys (bryter ner fettväv, ger fria fettsyror som substrat), och hämmar insulinets effekter och glukosupptag i perifera vävnader.
Övriga effekter av kortisol:
- Kardiovaskulära: permissiv effekt på alfa-1-adrenerga receptorer, gör att katekolaminer (adrenalin, noradrenalin) kan kontrahera kärl. (Permissiveness = närvaro av ett hormon är nödvändigt för att ett annat hormon ska kunna utöva sin fulla funktion.)
- CNS: påverkar minne, sensorisk integrering och limbiska funktioner. Kraftig stress kan påverka minneshantering.
- Ben och bindväv: stimulerar bennedbrytning (osteoklaster) medan den hämmar bennybildning (osteoblaster).
- Immunsystem: antiinflammatorisk effekt, men kan även ha en negativ inverkan på immunfunktioner.
Transport: 90% av kortisol är bundet till kortikosteroidbindande globulin (CBG/transkortin), 7% till albumin och endast 3% är fritt (aktivt). Halveringstid 70-90 min. Elimineras främst i lever och njurar. Kortison (inaktiv form) omvandlas till kortisol via enzymet 11-betaHSD1 (uttrycks mycket i fettväv — vid fetma ökad aktivitet och kortisolproduktion som bidrar till insulinresistens); motsatt reaktion (kortisol → kortison) sker via 11-betaHSD2.
Reglering (HPA-axeln): se HPA-axeln. Kortisol utövar negativ feedback på ACTH-frisättningen från hypofysen och CRH-frisättningen från hypothalamus. Kortisol har även en feedback-inhibition på TSH.
Klinisk relevans & Diagnostik
Ger den karaktäristiska kroppsformen vid Cushings syndrom (central fetma, “buffalo hump”, tunna extremiteter) samt bidrar till det metabola syndromets utveckling vid kronisk stress.
Kopplingar
Relaterat: Cushings syndrom, Visceralt fett, Metabola syndromet, Glukoneogenes, Modul 5 - Metabolism I, HPA-axeln, Aldosteron, Binjurebarken