Kortisol

Kortisol (Fettomfördelning)

Kurs: Basvetenskap 5 Moment 2, Basvetenskap 2, Basvetenskap 4, MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 06 Endokrinologi - Hormondiagnostik

Vad är det?

Kortisol är binjurebarkens viktigaste glukokortikoid och stresshormon, som förutom sina många andra effekter även omfördelar fett till buken och ökar insulinresistens. Det är ett steroidhormon härlett från kolesterol, med en fyraringad steroidhormonstruktur, som frisätts från binjurebarken (zona fasciculata).

Mekanism

Kroniskt förhöjt kortisol (t.ex. vid Cushings syndrom, eller kronisk stress) stimulerar specifikt visceral fettinlagring (till skillnad från subkutan), samtidigt som det direkt motverkar insulinets effekt i lever och muskel, vilket driver hyperglykemi. Eftersom kortisol är fettlösligt kan det passera cellmembranet och binda till intracellulära glukokortikoidreceptorer (GR) i cytoplasman, som sedan transporteras in till cellkärnan och aktiverar glukokortikoidreceptor responsive element (GRE), vilket leder till transkription av antiinflammatoriska mediatorer (t.ex. Annexin-1) — till skillnad från insulin och glukagon som är vattenlösliga peptidhormoner och binder membranreceptorer.

I glukosmetabolismen stimulerar kortisol Glukoneogenes i levern och proteinkatabolism (proteolys, frigör aminosyror som substrat för glukoneogenesen, t.ex. via Glukos-alanin-cykeln) samt lipolys (bryter ner fettväv, ger fria fettsyror som substrat), och hämmar insulinets effekter och glukosupptag i perifera vävnader.

Övriga effekter av kortisol:

• Kardiovaskulära: permissiv effekt på alfa-1-adrenerga receptorer, gör att katekolaminer (adrenalin, noradrenalin) kan kontrahera kärl. (Permissiveness = närvaro av ett hormon är nödvändigt för att ett annat hormon ska kunna utöva sin fulla funktion.)
• CNS: påverkar minne, sensorisk integrering och limbiska funktioner. Kraftig stress kan påverka minneshantering.
• Ben och bindväv: stimulerar bennedbrytning (osteoklaster) medan den hämmar bennybildning (osteoblaster).
• Immunsystem: antiinflammatorisk effekt, men kan även ha en negativ inverkan på immunfunktioner.

Transport: 90% av kortisol är bundet till kortikosteroidbindande globulin (CBG/transkortin), 7% till albumin och endast 3% är fritt (aktivt). Halveringstid 70-90 min. Elimineras främst i lever och njurar. Kortison (inaktiv form) omvandlas till kortisol via enzymet 11-betaHSD1 (uttrycks mycket i fettväv — vid fetma ökad aktivitet och kortisolproduktion som bidrar till insulinresistens); motsatt reaktion (kortisol → kortison) sker via 11-betaHSD2.

Reglering (HPA-axeln): se HPA-axeln. Kortisol utövar negativ feedback på ACTH-frisättningen från hypofysen och CRH-frisättningen från hypothalamus. Kortisol har även en feedback-inhibition på TSH.

Klinisk relevans & Diagnostik

Ger den karaktäristiska kroppsformen vid Cushings syndrom (central fetma, “buffalo hump”, tunna extremiteter) samt bidrar till det metabola syndromets utveckling vid kronisk stress.

Klinisk kemi

• P-Kortisol: provtagningstidpunkten är avgörande på grund av uttalad Dygnsvariation. Hos stabil patient tas provet kl 08–09 då kortisol är som högst. Hos svårt sjuk patient tas provet omgående oavsett tidpunkt, och behandling påbörjas innan svar föreligger.
• Eftersom P-kortisol varierar kraftigt är statistiska referensintervall sällan till hjälp — istället används kliniska beslutsgränser (metodberoende):

Morgonvärde P-kortisol	Tolkning
> 350 nmol/L (ostressat morgonprov)	Motsäger vanligen kortisolbrist
< 140 nmol/L (Karolinska: < 100 nmol/L)	Talar för kortisolbrist
Däremellan	Gråzon → gå vidare med Synacthentest

• Synacthentest (ACTH-stimuleringstest): kan göras när som helst på dygnet. Syntetiskt ACTH ges intravenöst, blodprov tas innan samt 30/60 minuter efter. Om stimulerat kortisol överstiger 450–500 nmol/L (metodberoende) tolkas kortisolproduktionen som normal.
• Falskt förhöjt P-kortisol ses vid Graviditet och Östrogenbehandling/P-piller (påverkar bindarproteiner, dvs. CBG).
• Nivådiagnostik vid kortisolbrist: vid Primär binjurebarkssvikt ökar en frisk hypofys sin ACTH-frisättning kompensatoriskt. Förhöjt P-ACTH (> 2 gånger över normalvärde) bekräftar diagnosen.
• Screening vid misstänkt kortisolöverskott (Cushings syndrom):

Test	Egenskaper
Dygnsurin-kortisol	Låg sensitivitet, kan vara normalt vid lindrig sjukdom eller nedsatt njurfunktion
Dexametasonhämningstest	Hög sensitivitet, men ca 30 % av friska får falskt positivt utfall
Salivkortisol (kvällsprov)	Hög sensitivitet, även vid lindrig hyperkortisolism

• Efter bekräftad hyperkortisolism används P-ACTH för nivådiagnostik: lågt ACTH talar för kortisolproducerande binjuretumör, högt eller normalt ACTH för Cushings sjukdom eller ektopisk ACTH-produktion.

Tenta-fokus

Sensitivitet vs. specificitet i Cushing-screening: urinkortisol = låg sensitivitet, dexametasonhämningstest = hög sensitivitet men 30 % falskt positiva hos friska, salivkortisol på kvällen = hög sensitivitet även vid lindrig sjukdom. Ett normalt P-ACTH vid bekräftad hyperkortisolism är inte lugnande — det talar för Cushings sjukdom eller ektopisk produktion.

Kopplingar

Relaterat: Cushings syndrom, Visceralt fett, Metabola syndromet, Glukoneogenes, Modul 5 - Metabolism I, HPA-axeln, Aldosteron, Binjurebarken, Synacthentest, Addisons sjukdom, Dexametasonhämningstest, Dygnsvariation