DOPA

Kurs: MDBI

Typ	Intermediär i katekolaminsyntesen (tyrosinderivat)
Bildas av	tyrosin via tyrosinhydroxylas
Omvandlas till	dopamin via DOPA-dekarboxylas
Läkemedel	L-DOPA (levodopa) vid Parkinsons sjukdom

Vad är det?

• DOPA (3,4-dihydroxifenylalanin, L-DOPA) är en mellanprodukt i syntesen av katekolaminer.
• Bildas bl.a. i kromaffina celler, sympatiska neuron och substantia nigra.

Mekanism (syntesväg)

• Tyrosin → (tyrosinhydroxylas, hastighetsbegränsande) → DOPA → (DOPA-dekarboxylas) → dopamin → (dopamin-β-hydroxylas) → noradrenalin → (PNMT) → adrenalin.
• PNMT uttrycks i binjuremärgen och induceras av kortisol från barken → förklarar varför binjuren gör adrenalin.

Klinisk relevans

• Feokromocytom och paragangliom överproducerar katekolaminer; mäts bäst som metanefriner.
• L-DOPA (levodopa) passerar blod–hjärnbarriären och används vid Parkinsons sjukdom (dopaminbrist).
• DOPA-dekarboxylas hämmas perifert av karbidopa → mer L-DOPA når hjärnan.

Tenta-fokus

Kunna syntesvägen tyrosin → DOPA → dopamin → noradrenalin → adrenalin och att tyrosinhydroxylas är hastighetsbegränsande.

Klinisk pärla

DOPA-dekarboxylas är ospecifikt; att blockera det perifert med karbidopa sparar L-DOPA till CNS vid Parkinson.

Kopplingar

• Katekolaminer — produktklassen DOPA leder till.
• Kromaffina celler — bildningsplats i binjuremärgen.
• Feokromocytom — tumör med katekolaminöverskott.
• Adrenalin — slutprodukt via PNMT.
• Parkinsons sjukdom — där L-DOPA används som läkemedel.