Sammanfattning

Basvetenskap 5 – Tvärsnittssammanfattning

Kurs: Basvetenskap 5

Vad den här sidan är

Det här är ingen ersättning för modulanteckningarna utan en syntes: de återkommande principer som binder ihop Moment 1 (hemostas, farmakologi, immunologi, hjärta, lunga, njure) och Moment 2 (arbetsfysiologi, metabolism, endokrinologi, onkologi, epidemiologi). Om du kan härleda innehållet nedan behöver du memorera betydligt mindre.

1. Flöde bestäms alltid av tryckskillnad delat med motstånd

Samma ekvation dyker upp i tre organsystem och löser problem i alla tre.

• Cirkulation: MAP = CO × TPR. Varje blodtrycksmedicin i kursen angriper någon av de två faktorerna – det finns ingen tredje möjlighet. Se Blodtrycksreglering.
• Motstånd styrs av r⁴: halverad radie ger sextonfaldigt motstånd. Det förklarar varför arteriolerna – inte kapillärerna – är motståndskärlen, varför en kort grov perifer nål ger snabbare volym än en lång tunn CVK, och varför bronkobstruktion hos småbarn blir så dramatisk.
• Ventilation: paCO₂ ∝ CO₂-produktion / alveolär ventilation. Se Ventilation.
• Njure: GFR bestäms av nettofiltrationstrycket över glomerulus, reglerat via afferent (Prostaglandiner) och efferent (Angiotensin II) arteriol. Se Akut njurskada och trippelwhammy-fallgropen.

Klinisk pärla

När ett flöde sviktar finns bara tre möjliga fel: för lågt drivtryck, för högt motstånd, eller ett hinder. Chock, andningssvikt och akut njurskada klassificeras alla efter exakt den logiken – och klassifikationen är i alla tre fallen samtidigt behandlingsplanen.

2. Tryckbelastning ger hypertrofi, volymbelastning ger dilatation

En enda regel, med 2h som förklaring, ger hela klaffpatologin och hjärtsviktsformerna.

• Aortastenos och Hypertoni → tryckbelastning → koncentrisk hypertrofi → diastolisk dysfunktion → HFpEF.
• Aortainsufficiens och Mitralisinsufficiens → volymbelastning → excentrisk dilatation → systolisk dysfunktion → HFrEF.
• Dilatation är självförstärkande: ökad radie ökar väggspänningen vid oförändrat tryck, vilket ökar syrebehovet och driver ytterligare dilatation. Därför är remodellering – inte pumpkraften i sig – målet för ACE-hämmare, Betablockerare och Spironolakton vid Hjärtsvikt.

3. Samma molekyl gör olika saker beroende på var receptorn sitter

• Aldosteron i samlingsröret sparar natrium och kastar ut kalium – oskiljbart, eftersom båda följer av en enda elektrisk koppling via ENaC och ROMK. Det är därför alla mineralkortikoida tillstånd ger hypokalemi och alkalos, och alla MR-blockader ger hyperkalemi.
• Kortisol binder mineralkortikoidreceptorn lika bra som aldosteron; att receptorn ändå är selektiv beror enbart på enzymet 11-beta-HSD2. Lakrits hämmar enzymet och ger fullständig hyperaldosteronismbild med normalt aldosteron.
• NO inhalerat förbättrar syresättningen medan samma vasodilaterare intravenöst försämrar den – skillnaden är enbart administrationsvägen, eftersom inhalation bara når ventilerade alveoler och därmed förstärker HPV i stället för att slå ut den. Se Ventilation-perfusionskvot.

4. Dissociationskurvornas form avgör vad som är kompenserbart

Det här är den mest underskattade principen i hela kursen.

• Hemoglobins dissociationskurva är sigmoid med en platå. En välventilerad alveol kan därför inte ladda extra syre för att kompensera en dåligt ventilerad – hemoglobinet är redan mättat.
• CO₂-kurvan är i praktiken linjär. Hyperventilation i friska områden kompenserar därför fullt ut för CO₂.
• Konsekvensen: en patient med Q-missmatch är hypoxisk men normo- eller hypokapnisk. Hyperkapni betyder alltså inte “sämre gasutbyte” utan global ventilationssvikt – ett helt annat kliniskt läge.
• Samma kurvlogik ger CADET, face right: CO₂, acidos, 2,3-DPG och temperatur höjer alla p50. Alla fyra är kännetecken för arbetande vävnad, vilket gör kurvan till ett receptorlöst självreglerande system.

5. Reglering utan återkoppling finns inte – men förstärkningen varierar

• Baroreflexen har hög förstärkning men noll uthållighet: den korrigerar ~70 % akut och nollställer sig på 1–2 dygn. Därför reglerar den variabilitet, inte nivå – och därför kan den maskera 15–30 % blodförlust med bevarat blodtryck.
• Tryck-natriures är det enda systemet med oändlig förstärkning. Guytons slutsats: kronisk Hypertoni förutsätter alltid en förskjuten renal tryck-natriureskurva.
• Tubuloglomerulär feedback via Macula densa gör att nefronet reglerar sitt eget inflöde. Det förklarar varför den initiala eGFR-dippen med SGLT2-hämmare är ett tecken på att läkemedlet fungerar, inte en biverkan.
• Centrala kemoreceptorer mäter CSF-pH, inte CO₂. Eftersom CO₂ passerar blod-hjärnbarriären men H⁺ och HCO₃⁻ inte gör det är CO₂ den normala andningsdriven. Perifera kemoreceptorer är de enda som känner hypoxi – och eftersom de mäter partialtryck reagerar de varken på anemi eller CO-förgiftning.

6. Cancer är en cellcykel- och selektionssjukdom, inte en organsjukdom

• Hallmarks of cancer beskriver funktionella krav, inte mutationer. Samma hallmark kan nås via helt olika gener i olika tumörer – vilket är hela grunden för målriktad behandling.
• Onkogener är dominanta (en allel räcker, gaspedal), Tumörsuppressorgener recessiva på cellnivå enligt Knudsons tvåträffshypotes (bromsen måste förstöras dubbelt). Det avgör ärftlighetsmönstret: ärftliga cancersyndrom handlar nästan alltid om tumörsuppressorer.
• Metastasering är en selektionsprocess med extremt låg effektivitet – och organtropism förklaras av både mekanisk kärlanatomi och Pagets seed-and-soil.
• Angiogenes och Warburgeffekten är samma sak sedd från två håll: en tumör som växer bortom diffusionsavståndet måste antingen skaffa kärl eller sluta bry sig om syre.

Tenta-fokus

Håll isär gradering (hur odifferentierad tumören ser ut, patologens bedömning) och stadieindelning (hur långt den spridit sig, TNM). Stadium styr prognos och behandling mest; grad styr aggressivitet inom samma stadium. Att blanda ihop dem är den vanligaste enskilda felsvarstypen på onkologifrågor.

7. Inflammation är samma program oavsett organ

• Akutfasreaktionen, cytokinkaskaden och Komplementsystemet återkommer identiskt i Sepsis, Reumatoid artrit, Ateroskleros och tumörmikromiljön.
• Skillnaden mellan sjukdomarna ligger i var och hur länge, inte i vilka mediatorer som används.
• Därför fungerar samma läkemedelsklasser tvärs över diagnoser: Glukokortikoider, NSAID, TNF-hämmare, IL-6-hämmare.
• Hypersensitivitetsreaktionerna I–IV är inte fyra sjukdomar utan fyra effektormekanismer som var och en kan drabba vilket organ som helst – vilket är varför samma typ-II-mekanism ger både hemolys och myasthenia gravis.

8. Farmakologi är fysiologi baklänges

Nästan varje läkemedel i kursen kan härledas ur den mekanism det stör.

Läkemedel	Angreppspunkt	Härledd huvudbiverkan
Furosemid	NKCC2 i Loop of Henle	Hypokalemi, hyperkalciuri (positiv lumenpotential försvinner), ototoxicitet (NKCC1 i stria vascularis)
Tiazid	NCC i Distala tubuli	Hyponatremi, hypokalciuri (brantare NCX1-gradient)
Spironolakton	Mineralkortikoidreceptorn	Hyperkalemi, gynekomasti (korsbindning till androgenreceptorn)
ACE-hämmare	Efferent arteriolkonstriktion	eGFR-fall, hyperkalemi, hosta (bradykinin)
NSAID	Afferent prostaglandindilatation	Njursvikt hos hypovolem, magsår, natriumretention
Betablockerare	β₁ i Sinusknutan och myokard	Bradykardi, maskerad hypoglykemi

Klinisk pärla

Om du kan förklara var i nefronet ett diuretikum verkar kan du härleda hela dess elektrolytprofil utan att memorera den. Kalciumutsöndringen är den variabel som skiljer klasserna åt – och deras genetiska spegelbilder följer samma regel: Bartters syndrom = livslång furosemid (hyperkalciurisk), Gitelmans syndrom = livslång tiazid (hypokalciurisk), Liddles syndrom = livslång hyperaldosteronism.

9. Diagnostik är sannolikhetslära, inte mönsterigenkänning

Från Moment 2:s epidemiologidel, men gäller varje prov i hela kursen.

• Sensitivitet och Specificitet är testegenskaper; PPV och NPV beror på prevalensen och därmed på vem du testar.
• Ett bra test i fel population producerar huvudsakligen falskt positiva. Det är den kvantitativa grunden för att screening kan skada.
• Ledtidsbias, Längdbias och Överdiagnostik gör att överlevnadstid efter diagnos är ett oanvändbart effektmått för screening – bara mortalitet duger.
• Konfundering löses med design (Randomisering, matchning) eller analys (stratifiering, regression), aldrig med större n.

Tenta-fokus

Skilj relativ från absolut riskreduktion. En 50-procentig relativ riskminskning kan motsvara en absolut minskning från 2 till 1 promille. NNT = 1 / absolut riskreduktion är det tal som faktiskt betyder något för patienten framför dig.

10. Reservkapacitet döljer sjukdom tills den inte gör det

Ett mönster som förklarar varför så många tillstånd debuterar akut trots kronisk progress.

• Njuren: GFR kan halveras innan Kreatinin lämnar referensintervallet – kurvan är hyperbolisk.
• Lungan: erytrocyten passerar kapillären på 0,25 av tillgängliga 0,75 sekunder. Diffusionsproblem syns därför först vid ansträngning, när transittiden kortas.
• Levern och pankreas: stor funktionell reserv, sen debut.
• Baroreflexen maskerar blodförlust.
• Hjärtat: Frank-Starling och sympatikus kompenserar tills kompensationen själv blir sjukdomsdrivande.

Klinisk pärla

Alla dessa reserver har en gemensam praktisk konsekvens: ett normalt vilovärde utesluter inte sjukdom. Belastningstest, jämförelse med patientens eget tidigare värde, och funktionsmått slår enskilda stickprov varje gång.

Hur du använder den här sidan

1. Läs modulanteckningarna i Basvetenskap 5 Moment 1 och Basvetenskap 5 Moment 2 först.
2. Kom tillbaka hit och kontrollera att du kan härleda varje punkt ovan i stället för att känna igen den.
3. Gå sedan till begreppsbanken via länkarna och testa dig på de begrepp du inte kunde härleda.

Relaterat: Basvetenskap 5 Moment 1, Basvetenskap 5 Moment 2, Blodtrycksreglering, Ventilation-perfusionskvot, Hemoglobins dissociationskurva, Tubulär transport, Hallmarks of cancer, Anjongap