Hyperkapni

Kurs: Basvetenskap 5

Definition	PaCO₂ > 6,0 kPa (45 mmHg) i arteriellt blod
Grundmekanism	Alveolär hypoventilation eller ökat dead space
Syra-bas	Respiratorisk acidos — pH ↓, PaCO₂ ↑
Symtom	Huvudvärk, dåsighet, flapping tremor, koma
Behandling	Noninvasiv ventilation (BiPAP), kontrollerad syrgas

Vad är det?

• Hyperkapni är förhöjd koldioxidhalt i arteriellt blod, PaCO₂ > 6,0 kPa.
• Speglar alltid en obalans mellan CO₂-produktion och alveolär ventilation: PaCO₂ ∝ CO₂-produktion / alveolär ventilation.
• Utgör tillsammans med hypoxemi definitionen för typ 2-respiratorisk svikt (PaO₂ < 8 kPa och PaCO₂ > 6,0 kPa).

Orsaker

Mekanism	Exempel
Nedsatt central andningsdrive	Opioider, Bensodiazepiner, anestetika, hjärnstamsskada, central sömnapné, hypotyreos
Neuromuskulär svaghet	Myasthenia gravis, Guillain-Barrés syndrom, ALS, muskeldystrofi, hög cervikal skada
Bröstkorgsproblem	Kyfoskolios, uttalad Fetma (obesitas-hypoventilationssyndrom), flail chest
Luftvägsobstruktion	KOL (vanligaste orsaken), svår Astma, övre luftvägshinder
Ökat dead space	Emfysem, Lungemboli, för hög PEEP
Ökad CO₂-produktion	Feber, sepsis, malign hypertermi, tyreotoxikos, överdriven kolhydrattillförsel

Patofysiologi

• CO₂ hydreras av karbanhydras till kolsyra som dissocierar: CO₂ + H₂O ⇌ H₂CO₃ ⇌ H⁺ + HCO₃⁻ → sjunkande pH.
• Akut kompensation: intracellulära buffertar (hemoglobin, proteiner). Bikarbonatet stiger ca 1 mmol/L per 1,3 kPa PaCO₂-ökning.
• Kronisk kompensation (efter 3–5 dygn): njuren ökar H⁺-utsöndring och bikarbonatretention. Bikarbonatet stiger då ca 4 mmol/L per 1,3 kPa → pH normaliseras nästan helt. Detta förklarar KOL-patientens höga bikarbonat och basöverskott.
• CO₂ är en potent cerebral vasodilatator → ökat intrakraniellt tryck, huvudvärk och papillödem vid uttalad hyperkapni.
• Kraftig hyperkapni ger CO₂-narkos med medvetandesänkning, samt myokarddepression och arytmibenägenhet.

Akut kontra kronisk hyperkapni

	Akut	Kronisk
pH	Kraftigt sänkt (< 7,30)	Nära normalt (7,35–7,38)
Bikarbonat	Normalt eller lätt förhöjt	Kraftigt förhöjt (> 30 mmol/L)
Basöverskott	Cirka 0	Positivt, ofta > +5
Klinik	Konfusion, dåsighet, koma	Ofta symtomfattig

Symtom och fynd

• Huvudvärk (särskilt morgonhuvudvärk vid nattlig hypoventilation), dagtrötthet, koncentrationssvårigheter.
• Varm, rodnad hud och kraftiga perifera pulsar (vasodilatation), svettning, takykardi och hypertoni.
• Asterixis (flapping tremor), myoklonier, konfusion, papillödem.
• Vid PaCO₂ > 12 kPa: medvetslöshet, kramper, CO₂-narkos.
• Takypné saknas ofta hos den som är uttröttad — långsam, ytlig andning hos en dyspnoisk patient är ett larmtecken.

Diagnostik och behandling

• Arteriell blodgas är obligatorisk — pulsoximetri säger ingenting om PaCO₂. Venös blodgas kan användas för screening (venöst pCO₂ < 6 kPa utesluter i praktiken hyperkapni).
• Behandla grundorsaken: bronkdilatation och steroider vid KOL, naloxon vid opioidöverdos, viktnedgång och CPAP vid obesitas-hypoventilation.
• Noninvasiv ventilation (BiPAP) är förstahandsbehandling vid akut hyperkapnisk KOL-exacerbation med pH < 7,35 — minskar mortalitet och intubationsbehov.
• Kontrollerad syrgasbehandling: sikta på saturation 88–92 % vid KOL-risk, i övrigt 94–98 %.
• Invasiv ventilation vid pH < 7,25, medvetandesänkning eller utebliven NIV-effekt.

Klinisk pärla

Att en KOL-patient blir hyperkapnisk av syrgas beror bara delvis på minskad hypoxisk andningsdrive. Den dominerande mekanismen är att syrgas upphäver den hypoxiska pulmonella vasokonstriktionen, vilket förvärrar ventilations-perfusionsmatchningen, samt Haldane-effekten — oxygenerat hemoglobin binder CO₂ sämre och släpper det till plasma.

Tenta-fokus

Räkna ut om hyperkapnin är akut eller kronisk med bikarbonatet: akut ger 1 mmol/L HCO₃⁻ per 1,3 kPa PaCO₂; kroniskt ger 4 mmol/L. En KOL-patient med pH 7,20, PaCO₂ 9 kPa och HCO₃⁻ 32 har en akut försämring på kronisk hyperkapni och behöver BiPAP nu.

Kopplingar

• Respiratorisk acidos — den syra-bas-rubbning hyperkapni ger
• KOL — vanligaste kroniska orsaken
• Takypné — kompensatoriskt svar som sviktar vid uttröttning
• Noninvasiv ventilation — livräddande behandling vid akut försämring
• Hypoxi — ofta samtidigt förekommande gasutbytesproblem
• Andningsreglering — de kemoreceptorer som styr ventilationen