Asterixis
Kurs: Basvetenskap 6
| Typ | Negativ myokloni — kortvarigt bortfall av muskeltonus |
| Klassisk orsak | Hepatisk encefalopati |
| Andra orsaker | Uremi, Hyperkapni, Hypoglykemi, läkemedelstoxicitet |
| Undersökning | Utsträckta armar, dorsalflekterade händer i 30 sekunder |
| Klinisk vikt | Tidigt, sängkantsdiagnostiskt tecken på metabol encefalopati |
Vad är det?
- Asterixis (“flapping tremor”, levertremor) är ofrivilliga, arytmiska flexionsryck i händerna orsakade av plötsliga, korta pauser i muskelaktiviteten.
- Det är alltså inte en tremor utan en negativ myokloni — EMG visar 50–200 ms tysta perioder i tonisk muskelaktivitet.
- Namnet kommer av grekiskans a- (utan) och sterixis (fast hållning).
Patofysiologi
- Metabola toxiner stör diencefalon och de retikulära nedåtgående banorna som upprätthåller postural tonus.
- Vid Hepatisk encefalopati är Ammoniak central: portosystemisk shuntning gör att tarmproducerat NH₃ kringgår Ureacykeln.
- Astrocyter tar upp ammoniak och omvandlar glutamat till Glutamin via glutaminsyntetas → osmotisk svullnad, Alzheimer typ II-astrocyter och hjärnödem.
- Parallellt ökar GABAerg tonus och neuroinflammation via TNF-alfa och IL-6.
Utförande och tolkning
- Patienten sträcker fram armarna, spretar med fingrarna och dorsalflekterar handlederna; håll i minst 30 sekunder.
- Positivt fynd: oregelbundna, asynkrona “vinkningar” med 1–2 sekunders mellanrum, ofta bilateralt men inte samtidigt.
- Kan också provoceras i fot (dorsalflexion), tunga (utsträckt) eller ögonlock.
- Ensidig asterixis är ett varningstecken — talar för strukturell lesion i kontralaterala talamus, mesencefalon eller parietallob, inte metabol orsak.
| Orsak | Nyckelfynd |
|---|---|
| Hepatisk encefalopati | Ikterus, ascites, foetor hepaticus, förhöjd Ammoniak |
| Uremi | Kreatininstegring, klåda, perikardgnid |
| Hyperkapni | KOL, syrgasbehandling, respiratorisk acidos, huvudvärk |
| Läkemedel | Valproat, Fenytoin, Karbamazepin, litium, Gabapentin |
| Elektrolytrubbningar | Hypokalemi, hypomagnesemi, hyponatremi |
Klinisk relevans
- Asterixis ingår i West Haven-graderingen av hepatisk encefalopati och syns tydligast i grad II — vid grad III–IV försvinner den när patienten inte längre kan hålla ställningen.
- Uppträder ofta före påtaglig medvetandesänkning och är därför ett tidigt varningstecken vid dekompenserad Levercirros.
- Utlösande faktorer att leta efter: Gastrointestinal blödning, infektion (särskilt Spontan bakteriell peritonit), obstipation, diuretika, elektrolytrubbning, Bensodiazepiner.
- Behandling riktas mot orsaken: Laktulos till 2–3 lösa avföringar per dag, Rifaximin 550 mg x 2 som tillägg, korrigering av utlösande faktor.
Klinisk pärla
Serumammoniak korrelerar dåligt med graden av encefalopati och ska inte användas för att styra behandlingen — det kliniska fyndet asterixis och patientens medvetandegrad väger tyngre. Ett normalt ammoniakvärde utesluter dock i praktiken hepatisk encefalopati som orsak.
Tenta-fokus
Asterixis = negativ myokloni (bortfall av tonus), inte tremor. Bilateralt = metabolt; unilateralt = strukturell hjärnlesion och kräver MRT hjärna eller DT.
Kopplingar
- Hepatisk encefalopati — klassiska sammanhanget
- Ammoniak — den centrala toxiska metaboliten
- Levercirros — grundsjukdomen i de flesta fall
- Laktulos — förstahandsbehandling
- Hyperkapni — viktig icke-hepatisk orsak