Ammoniak
Kurs: Basvetenskap 6
| Typ | Kvävehaltig metabolit (NH₃/NH₄⁺) från proteinnedbrytning |
| Bildas i | Tarm (ureasproducerande bakterier), muskel, njure |
| Elimineras via | Ureacykeln i Levern → urea → njurar |
| Referensvärde | Ca 10–50 µmol/L i plasma (venöst, isanalys) |
| Klinisk betydelse | Hepatisk encefalopati, Ureacykeldefekter |
| Behandling | Laktulos, Rifaximin, proteinrestriktion, dialys vid extremvärden |
Vad är det?
- Ammoniak är slutprodukten av aminosyrornas kvävemetabolism. Vid fysiologiskt pH föreligger cirka 98 % som ammoniumjon (NH₄⁺) och 2 % som fri, lipidlöslig gas (NH₃) — det är den fria formen som passerar Blod-hjärnbarriären.
- Ammoniak är kraftigt neurotoxiskt och måste kontinuerligt avgiftas för att inte ackumuleras.
Bildning och omsättning
- Cirka 50 % härrör från kolonbakterier som med Ureas spjälkar urea och proteiner i tarmlumen.
- Muskulaturen bildar ammoniak vid purinnukleotidcykeln under arbete; njuren bildar ammoniak från Glutamin för syra-basbalansen.
- Portablodets ammoniak tas upp av periportala hepatocyter och omvandlas via Ureacykeln till urea. Perivenösa hepatocyter fungerar som säkerhetsnät genom Glutaminsyntetas.
- Ureacykelns hastighetsbegränsande steg är karbamoylfosfatsyntetas-1 (CPS1), som aktiveras av N-acetylglutamat.
Patofysiologi vid hyperammonemi
- Vid Levercirros shuntas portablod förbi levern via kollateraler, och den reducerade hepatocytmassan klarar inte avgiftningen.
- I hjärnan tar Astrocyter upp ammoniak och binder det till glutamat via glutaminsyntetas → glutamin ackumuleras intracellulärt → osmotisk svullnad → Hjärnödem.
- Samtidigt störs glutamaterg och GABAerg transmission, vilket ger sänkt medvetande. Mitokondriell dysfunktion och oxidativ stress bidrar.
Orsaker till förhöjd ammoniak
| Kategori | Exempel |
|---|---|
| Leversvikt | Levercirros, fulminant hepatit, portosystemisk shunt (TIPS) |
| Medfödda | Ureacykeldefekter (OTC-brist vanligast), organiska acidurier |
| Läkemedel | Valproat, asparaginas, topiramat |
| Övrigt | Ureasproducerande UVI (Proteus), gastrointestinal blödning, katabolism |
Diagnostik
- Provet ska tas venöst utan stas, transporteras på is och analyseras inom 15–30 minuter — annars falskt förhöjda värden på grund av erytrocyternas deaminering.
- Hos vuxen med Hepatisk encefalopati korrelerar nivån dåligt med gradering; diagnosen är klinisk. Hos barn och vid oklar medvetslöshet är ammoniak däremot ett nyckelprov.
- Värden >200 µmol/L hos vuxen utan känd leversjukdom ska väcka misstanke om ureacykeldefekt eller valproattoxicitet.
Behandling
- Laktulos 30–45 ml × 2–4: surgör kolon så att NH₃ protoneras till NH₄⁺ som inte kan absorberas, plus laxerande effekt. Målet är 2–3 lösa avföringar per dygn.
- Rifaximin 550 mg × 2 minskar ureasproducerande tarmflora och halverar recidivrisken.
- Behandla utlösande faktor: Gastrointestinal blödning, infektion, Elektrolytrubbning, förstoppning, dehydrering av diuretika.
- Vid akut hyperammonemi >400 µmol/L: stoppa proteintillförsel, ge natriumbensoat/fenylbutyrat och överväg akut Hemodialys.
Klinisk pärla
Undvik proteinsvält vid Hepatisk encefalopati — modern rekommendation är 1,2–1,5 g protein/kg/dygn, gärna vegetabiliskt och med grenade aminosyror. Katabolism av egen muskelmassa frisätter mer ammoniak än kosten tillför.
Tenta-fokus
Provhanteringen är examensfrågan: ostasat, på is, analys inom 30 minuter. Kom också ihåg att ammoniaknivån inte styr behandlingen vid kronisk leversjukdom — man behandlar patienten, inte provsvaret.
Kopplingar
- Ureacykeln — huvudsaklig elimineringsväg
- Hepatisk encefalopati — viktigaste kliniska konsekvensen
- Levercirros — vanligaste orsaken hos vuxna
- Laktulos — förstahandsbehandling
- Astrocyter — cellen som drabbas i hjärnan