Loop of Henle
Kurs: Basvetenskap 5 Moment 1
Vad är det?
- Henles slynga, den hårnålsformade delen av nefronet som går ned i njurmärgen och tillbaka.
- Tre delar: tunn nedåtgående skänkel (vattenpermeabel via aquaporin-1, saltimpermeabel), tunn uppåtgående (saltpermeabel, vattenimpermeabel) och tjock uppåtgående skänkel, TAL (aktiv salttransport, vattenimpermeabel).
- Reabsorberar ~25 % av filtrerat natrium.
Varför är det viktigt / Mekanism
- Motströmsmultiplikation är slyngans hela existensberättigande. NKCC2 i TAL pumpar ut Na⁺, K⁺ och 2Cl⁻ till interstitiet utan att vatten följer med → interstitiet blir hyperosmolärt → vatten dras ut ur den nedåtgående skänkeln → tubulusvätskan där blir mer koncentrerad → när den vänder upp finns ännu mer salt att pumpa ut. En enkel transportör multipliceras av geometrin till en gradient på upp till 1 200 mOsm/kg.
- Ureacykling bidrar med ungefär hälften av den maximala märgosmolaliteten: urea koncentreras i samlingsröret och recirkuleras via UT-A1/A3 in i den inre märgen, ADH-reglerat. Detta förklarar varför proteinsvält försämrar koncentrationsförmågan.
- Vasa recta är motströmsutbytare: de går parallellt med slyngan och tar upp respektive avger salt i motsatt riktning på väg ned och upp, så att de kan syresätta märgen utan att skölja bort gradienten. Ökat blodflöde i vasa recta (washout) sänker koncentrationsförmågan.
- TAL kallas det utspädande segmentet: eftersom salt tas ut men inte vatten lämnar vätskan slyngan hypoton (~100 mOsm/kg). Det är därför nefronet kan producera både koncentrerad och utspädd urin — utspädningen är default, koncentrationen kräver ADH.
- Den positiva lumenpotentialen i TAL uppstår genom att K⁺ läcker tillbaka ut i lumen via ROMK. Denna positiva laddning driver paracellulär reabsorption av Ca²⁺ och Mg²⁺. Detta enda faktum förklarar varför Furosemid ger hyperkalciuri (och kan användas vid hyperkalcemi) samt hypomagnesemi.
- TAL är extremt ATP-krävande och ligger i den syrefattiga yttre märgen — därför näst mest ischemikänsligt efter proximala tubulis S3-segment.
Klinisk relevans & Diagnostik
- Furosemid hämmar NKCC2 och är därför kroppens kraftfullaste diuretikum: det slår ut både saltreabsorptionen och själva gradienten som all koncentrationsförmåga vilar på.
- Bartters syndrom är genetisk NKCC2-defekt (eller ROMK, ClC-Kb) → hypokalemisk metabol alkalos, hyperkalciuri med nefrokalcinos, normalt eller lågt blodtryck, förhöjt renin och aldosteron. Härmar exakt en människa på ständig furosemid — vilket är det bästa sättet att minnas båda.
- Nedsatt koncentrationsförmåga (isostenuri) ses vid alla tillstånd som förstör märggradienten: kronisk njursvikt, sicklecellsjukdom (märghypoxi och kärlocklusion), långvarig furosemidbehandling, hyperkalcemi och hypokalemi.
- Nefrogen diabetes insipidus vid litiumbehandling beror delvis på skadad märggradient utöver ADH-resistens i samlingsröret.
- Vid uttalad hyponatremi måste man förstå detta segment för att förstå både uppkomsten och riskerna med för snabb korrigering (osmotiskt demyeliniseringssyndrom).
Klinisk pärla
Kalciumutsöndringen skiljer de två stora diuretikaklasserna och deras genetiska motsvarigheter: loopdiuretika och Bartter ger hyperkalciuri (den positiva lumenpotentialen försvinner), tiazider och Gitelman ger hypokalciuri. Det är därför furosemid används vid hyperkalcemi medan tiazid används för att förebygga kalciumstenar och skydda skelettet.
Tenta-fokus
Kunna motströmsmultiplikationen steg för steg och kunna rita den. Kunna att TAL är utspädande segment och varför. Kunna den positiva lumenpotentialens ursprung och dess konsekvens för kalcium och magnesium.
Kopplingar
Relaterat: Tubulär transport, Furosemid, Distala tubuli, Samlingsrör, Proximala tubuli, Njure, Tiazid, Akut njurskada