Dygnsurin-kortisol

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 06 Endokrinologi - Hormondiagnostik

Vad är det?

Mätning av fritt Kortisol i dygnsmängd urin, använd som screeningtest vid misstänkt Cushings syndrom. Mäts i en, helst två dygnsmängder. Det är det mest använda screeningtestet inom primärvården eftersom det är enkelt och kan göras på alla vårdenheter.

Mekanism

• Endast den fria, icke proteinbundna kortisolfraktionen filtreras i glomeruli och utsöndras i urinen.
• När kortisolproduktionen överskrider bindarproteinernas kapacitet stiger den fria fraktionen oproportionerligt, och urinutsöndringen ökar kraftigt.
• Genom att samla över ett helt dygn utjämnas kortisolets uttalade dygnsvariation — man får ett integrerat mått på total produktion i stället för en punktmätning.
• Utsöndringen förutsätter bevarad njurfunktion; vid nedsatt filtration sjunker mängden utsöndrat kortisol oberoende av produktionen.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Låg sensitivitet är testets huvudsvaghet: det kan vara normalt vid lindrigare Cushings syndrom och vid nedsatt njurfunktion.
• Ofullständig urinsamling är den dominerande preanalytiska felkällan och ger falskt låga värden — därför rekommenderas två dygn.
• Alternativa screeningtest: Dexametasonhämningstest (känsligare men ca 30 % falskt positiva) och Salivkortisol före sänggående (hög sensitivitet även vid lindrig hyperkortisolism, kan göras hemma).
• Först efter bekräftad hyperkortisolism mäts P-ACTH för nivådiagnostik; utredningen inleds alltid med läkemedelsanamnes avseende kortisonpreparat.

Kopplingar

Relaterat: Kortisol, Cushings syndrom, Salivkortisol, Dexametasonhämningstest, Urinsamling, Dygnsvariation, Primärvård