MEN2A
Kurs: Basvetenskap 5
| Typ | Ärftligt tumörsyndrom, autosomalt dominant |
| Gen | RET-protoonkogen (10q11.2) — gain-of-function |
| Triad | Medullär tyreoideacancer + Feokromocytom + Primär hyperparatyreoidism |
| Nyckelmarkör | Kalcitonin (basalt och stimulerat), CEA |
| Behandling | Profylaktisk Tyreoidektomi efter genetisk screening |
Vad är det?
- MEN2A (Sipples syndrom) är ett autosomalt dominant ärftligt syndrom med multipla endokrina neoplasier, orsakat av aktiverande mutation i RET-protoonkogenen.
- Nästan komplett penetrans för Medullär tyreoideacancer (MTC), som utvecklas från de kalcitoninproducerande parafollikulära C-cellerna (neurallistursprung).
- Utgör cirka 95 % av alla MEN2-fall; MEN2B är den ovanligare, mer aggressiva varianten.
Genetik och patogenes
- RET kodar ett receptortyrosinkinas som normalt aktiveras av GDNF-familjens ligander via GFRα-koreceptorer.
- Vid MEN2A muteras oftast en cystein i den extracellulära cysteinrika domänen (kodon 634, vanligast C634R) → förlorad cystein möjliggör intermolekylär disulfidbindning → ligandoberoende dimerisering och konstitutiv kinasaktivitet.
- Nedströms aktiveras RAS-MAPK- och PI3K-AKT-signalering → proliferation och överlevnad av C-celler.
- RET är ett av få klassiska exempel på en onkogen med ärftlig germline-mutation — de flesta ärftliga cancersyndrom beror på Tumörsuppressorgen-förlust (t.ex. TP53, RB1, BRCA1).
- Loss-of-function i samma gen ger tvärtom Hirschsprungs sjukdom — vissa kodon 609/611/618/620-mutationer kan ge båda fenotyperna i samma familj.
MEN-syndromen jämförda
| Syndrom | Gen | Komponenter |
|---|---|---|
| MEN1 | MEN1 (menin, tumörsuppressor) | Parathyreoidea, pankreas (Gastrinom), hypofys — “3 P” |
| MEN2A | RET (onkogen) | MTC, Feokromocytom, hyperparatyreoidism |
| MEN2B | RET kodon 918 (M918T) | MTC, feokromocytom, Slemhinneneurom, marfanoid habitus, ingen paratyreoideasjukdom |
Klinisk bild
- Medullär tyreoideacancer: ~100 % penetrans, ofta bilateral och multicentrisk; föregås av C-cellshyperplasi. Debut vanligen i barn- eller ungdomsåren.
- Feokromocytom: cirka 50 %, nästan alltid binjuremärg och ofta bilateralt; ger episodisk Hypertoni, huvudvärk, svettning och palpitationer.
- Primär hyperparatyreoidism: 20–30 %, oftast mild multiglandulär hyperplasi med Hyperkalcemi.
- Varianter: MEN2A med Kutan lichen amyloidos (klåda mellan skulderbladen) samt MEN2A med Hirschsprungs sjukdom.
Diagnostik
- Genetisk testning av RET hos index och alla förstagradssläktingar — grundpelaren i handläggningen.
- Serum-Kalcitonin som tumörmarkör; kraftigt förhöjda värden (>500 ng/L) talar starkt för MTC. CEA används för att följa dedifferentiering.
- Före all kirurgi ska Feokromocytom uteslutas med plasma-metanefriner eller dygnsurin.
- P-kalcium och PTH för paratyreoideakomponenten.
Behandling och uppföljning
| Åtgärd | Tidpunkt/kommentar |
|---|---|
| Profylaktisk Tyreoidektomi | Riskstratifierat efter kodon: M918T inom första levnadsåret, kodon 634 före 5 års ålder, lågriskkodon senare |
| Adrenalektomi | Vid feokromocytom, efter alfablockad med Fenoxibensamin |
| Paratyreoideakirurgi | Vid symtomgivande hyperkalcemi |
| Substitution | Livslång Levotyroxin efter tyreoidektomi |
| Avancerad MTC | RET-hämmare Selperkatinib, alternativt Vandetanib/Kabozantinib |
Klinisk pärla
Operera aldrig en MEN2A-patient utan att först utesluta Feokromocytom. Anestesi eller kirurgisk manipulation av en okänd tumör kan utlösa en hypertensiv kris med lungödem och arytmi. Alfablockad ska alltid föregå betablockad — betablockad först lämnar alfamedierad vasokonstriktion oemotsagd och kan förvärra hypertonin dramatiskt.
Tenta-fokus
RET vid MEN2 är en onkogen (gain-of-function, dominant på cellnivå) — en av få ärftliga cancerpredispositioner som inte följer Knudsons two-hit-hypotes. Kunna skilja MEN2A från MEN2B: slemhinneneurom på tunga och läppar, marfanoid kroppsbyggnad och avsaknad av paratyreoideaengagemang pekar på MEN2B, som kräver tyreoidektomi redan under första levnadsåret.
Kopplingar
- RET — receptortyrosinkinaset vars aktivering driver syndromet
- Medullär tyreoideacancer — den obligata och prognosbestämmande komponenten
- Feokromocytom — måste uteslutas före varje operation
- Kalcitonin — tumörmarkör från C-cellerna
- Onkogen — mutationskategorin, till skillnad från MEN1
- Hirschsprungs sjukdom — loss-of-function-fenotypen i samma gen